Varför sjunker Jakarta?
Manila sjunker 10 centimeter per år. Filippinernas huvudstad ligger ungefär 5 meter över havsnivån, så med svåra stormar och häftiga regn är översvämningsproblemen redan allvarliga för de nära 13 miljoner invånarna.
Varför sjunker Manila?
Allt fler människor flyttar in till städer, världen över. I många av de städerna finns inte ordnat vatten och avlopp som täcker de kåkstäder där en stor del av de nyinflyttade bor. Vattenförsörjningen är överhuvud otillräcklig. Det gör att många brunnar borras ner till grundvattnet. När nästan all mark i staden, som i Jakarta, är asfalterad eller bebyggd, så rinner inte regnet ner och fyller på grundvattnet.
Då sjunker grundvattennivån, och det händer att kustnära brunnar tar in havsvatten och blir obrukbara. Eller att förorenade floder förstör vattnet i vissa brunnar eller vattentäkter. Så borras fler brunnar, och grundvattnet sjunker än mer.
När grundvattnet sjunker så sjunker också marken – hur mycket beror av geologiska förhållanden.
Men det är inte enbart sjunkande grundvatten som sänker städer. Ju fler stora, höga och därför tunga, hus som byggs, desto mer trycks marken ihop. Bangkok får allt fler skyhöga byggnader. Stadens ledning fruktar att Bangkok kan ligga under vatten år 2030 om inte tillräckligt görs. Bland annat planeras höga murar mot havet.
Shanghai har samma problem. Men där har kraftfulla åtgärder satts in, och staden sjunker nu betydligt långsammare. Delar av marken har till och med höjts, när grundvattennivåer har återställts. Strikt stadsplanering, vattenförsörjning som inte bygger på pumpat grundvatten, och återförande av vatten ner till grundvattnet gör skillnad.
Houston i Texas är USA:s fjärde största stad och centrum för landets olje- och gasbranscher. Staden sjunker. Ironiskt nog är en av de viktiga orsakerna just att olja och gas utvinns under den. Då bildas tomrum, som sedan trycks samman av hög och tät bebyggelse. En stadsdel, där många förmögna energibolagschefer bodde, blev permanent översvämmad och obeboelig redan för 25 år sedan.
Ju mer olja och gas som utvinns, desto mer av Houston hotas av havet. Dels för att själva Houston sjunker, dels för att användningen av de fossila bränslen, som gör stadens invånare än mer förmögna, också höjer havsnivån. Därtill kommer att orkaner med häftiga regn allt oftare drabbar Houston, med översvämningar som följd.
I vår del av världen förefaller marken under städerna att hålla sig lugnare. Vi är ju vana vid landhöjningen efter senaste istiden. Skottland trycktes nedåt av is under istiden, medan södra England i stället trycktes uppåt. Nu höjs Skottland medan södra England med London sjunker tillbaka. Riskerna för översvämning av jättestaden ökar. Fördämningarna i Themsen. som blev klara 1984, väntades då behöva tas i bruk ett par gånger om året fram till 2030. Nu används de 6–7 gånger per år, och översvämningarna runt London blir allt vanligare, och allt större.
I Sverige pågår landhöjningen stadigt, tydligast i norra Sverige. Den kommer att sakta förvandla Bottenviken till en sötvattenssjö. Men när havet stiger kommer nya kustområden i farozonen för översvämning. Villor i ”strandnära” läge kan behöva bli villor på pålar i havet. Strandbranter ramlar ihop.
Alltihop förutsägbart. Alltihop pågår just nu. Lugnt och stilla sker en katastrof som är så långsam att den inte visas i dramatiska filmklipp.
Så långsamt att – ja vadå? Så att den inte märks? Så att den inte behöver förhindras? Så att du och jag inte behöver fundera över saken? Exempelvis över att det är flygresan till Bangkok som dränker Bangkok?
