”Krig & fred” blev ingen ny ”Vapen & ammunition” – Lorentz största hit har streamat nästan 20 miljoner gånger, singeln från det senaste albumet bara cirka 750 000. De nya låtarna, om sex och relationer, fick fel kontext och spelades sparsamt. Samarbetet med det stora skivbolaget avslutades, många kända artister tog via sociala medier avstånd från Lorentz.

Men nu är han alltså tillbaka.

Med en låt som delar titel med en amerikansk 90-talsfilm om en man som drivs av personlig hämnd, men under vägen förvandlar det personliga till en frihetskamp för hela sitt land. ”Bravehearts” är ett soundtrack för alla Metoo-för­smådda män. Ett tonsatt cancel culture-beat.

Lorentz har alltid haft fingret i luften – ”Bravehearts” är inget undantag, låten är verkligen ett tecken i tiden.

De senaste åren debatteras cancel culture och ”att skilja på verk och person” mer än det som de påstått deplattformerade personerna anklagas för. En utveckling som medvetet motar tillbaka kraften i Metoo, genom att avleda uppmärksamheten och skifta perspektiv.

Narrativet om de anklagade männen som offer accepteras brett som viktiga perspektiv, när de i själva verket bara är dimridåer som döljer det verkliga problemet.

Genom att den anklagade – Ismail, Virtanen, Roberto, Lambertz och så vidare – i sin överlägsna maktposition förvandlar sig själv till offer ser de till att debatten ständigt handlar om hur och inte om vad. Det ursprungliga offret byter plats med förövaren, och samtidigt statueras exempel som snabbt vrider jämställdhetsklockan tillbaka 30 år.

Internationellt har vi sett så många avslöjanden att det har slutat generera rubriker i svenska tidningar. R. Kelly, Harvey Weinstein, Woody Allen och andra amerikanska kändisar tillika förövare har blivit till tacksamma följetonger om rovdjur i såväl tv-soffan som i media.

I Sverige är perspektivet annorlunda.

När Lorentz i sin nya låt sjunger att ”dom försökte stoppa mig från de och de” gör han samma sak som Fredrik Virta­nen gjorde med sin bok och tv-dokumentär, som Soran Ismail gjorde i SVT-serien. Han intar underdog-perspektivet, helt utan självkritik, utan insikt – här finns bara försvar och offermentalitet.

Och vem kan döma honom?

Det har motsägelsefullt nog visat sig vara den framgångsrika vägen att gå för en man i hans skor. Dessutom, som han fortsätter låten: ”men kan aldrig stoppa Loso från att göra en till”…

Det har han tyvärr rätt i.

Cancel culture är bara kejsarens nya offerkofta. I form av en skottsäker väst. 

För övrigt bara njuter jag av hur Lana Del Rey langar album efter album i år. Senast hypnotiska singeltrion från kommande ”Blue banisters”.