Kanske är det så att José Figueroa har uppfunnit en tidsmaskin, när han byggde sin lådkamera. Förebilden är en typ av enkel porträttkamera som användes av torgfotografer i Bolivia. Ett slags tidig polaroidkamera – eftersom exponering och framkallning görs direkt inuti lådan. Två öppna skålar med vätska ligger på botten och när det lilla fotopapperet exponerats, flyttar José det till framkallaren för att sedan doppa det i det kombinerade stopp- och fixbadet. I mörkret förstås.

Men varför hålla på?Det är krångligt, tidsödande, slabbigt och ganska dyrt. Resultaten är dessutom – ska vi säga – tvivelaktiga, om du jämför med vilken smartphone som helst.

Men det är precis just det. Det går inte att ta så här ”dåliga” bilder idag. Inte heller skapa den speciella upplevelsen av att tålmo­digt behöva posera i stillhet och se José försvinna under sin duk och samtidigt – utan att se – mixtra med papperet i vätskorna i lådan. Blev bilden bra? Nej. Så bra!

Och så skrattar vi. Den upplevelsen.

Välkommen till veckans tidning!