BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Carola Lemne, vd för Svenskt näringsliv talar om nyanlända. De som saknar gymnasieutbildning. Hon varnar för uppkomsten av en ny underklass. De måste få en framtid fritt från bidragsberoende.
Hennes omtanke om de nyanlända kan synas rörande.
Lösningen, lika enkel som djävulsk: halvera kostnaden för arbetsgivare att anställa dem. Enkla jobb ska betalas med 75 procent av en heltidslön och slopade arbetsgivaravgifter. Inga krav på kollektivavtal.
Utspelet handlar så klart om att en underklass av ”working poor” efter amerikansk modell ska bli ett permanent inslag och kunna pressa villkoren på hela arbetsmarknaden.
Men just nu är jag mer intresserad av den försåtliga argumentationen. Detta, eller att vara ”bidragsberoende”. Jag gör en Google-sökning på begreppet.
Första träff: Bryt bidragsberoende – skärp kraven. En intervju med Anna Kinberg Batra 28 april 2016.
Andra träff: Bryt det passiva bidragsberoendet. Liberalerna presenterar förslag ur budgetmotionen 28 september 2016.
Tredje träff: Bryt bidragsberoendet. Liberalerna på Instagram 13 december 2016.
Gemensam nämnare: utanförskap, nyanlända, arbetslösa, försörjningsstöd, utförsäkrade.
Jag söker vidare: ”minskat bidragsberoende”, ”bidragsfällan”, ”bidragsfusk”. Samma tendens där. Borgerliga partier och borgerliga bloggare, hand i hand med allehanda nättroll, ger en bild av att stora grupper i samhället snattar ur den stora offentliga kassakistan. Bidrag är som en livsförstörande drog. Den stora uppgiften är att avgifta patienten och göra sig kvitt beroendet.
Så låt oss då tala ut om bidragsberoendet och dess skadliga konsekvenser.
Räntebidrag, även kallat ränteavdrag. Gör vi inget nu blir den gamla överklassen kvar i ett livslångt beroende av låga och ojämlika boendekostnader.
Rut-bidrag, även kallat Rut-avdrag. Ett beroende av hushållsnära tjänster riskerar att det personliga engagemanget i familjeaktiviteter, läxläsning, städning och andra borgerliga husliga traditioner förloras med påföljd att ett sedlighetens förfall infinner sig.
Rot-bidrag, även kallat Rot-avdrag. Med ett beroende av hantverkstjänster finns risken att nödvändiga praktiska kunskapar förloras, till exempel att boende på Östermalm själva kan bygga och renovera skyddsrum i händelse av att ryssen anfaller (vilket nästan är en sanning).
Bidrag till lönekostnader, även kallat lönebidrag, instegsjobb, moderna beredskapsjobb i staten, extratjänst, nystartsjobb, särskilt anställningsstöd, traineejobb eller yrkesintroduktion, kan skapa ett beroende hos arbetsgivare att bara ha intäkter, men inga kostnader.
Men så låter det inte om dessa bidrag och subventioner.
De framställs snarare som okränkbara individuella rättigheter. Det dryper av klassförakt när Svenskt näringsliv och Allianspartierna varnar för bidragsberoende. Att de stora subventionerna och skattetransfereringarna, eller bidragen om vi så vill, landar i helt andra postnummerområden, talas det mycket tyst om. Slicka uppåt och sparka nedåt är ingenting nytt. Men alltid lika obehagligt.
