Krönika: Lägg ner TV-pucken

För övrigt tycker jag att TV-pucken bör läggas ner! TV-pucken har spelats sedan 1959, då Sven Tumba kläckte idén om att de mest lovande spelarna upp till 15 år skulle få visa upp sig i direktsända matcher på tv. Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess. I dag är hetsen enorm när hockeypojkar ska försöka att kvala in till sina respektive landskapslag. TV-pucken byggs upp till en så stor händelse i en hockeykilles liv (som egentligen alldeles nyss har börjat) att om man inte kommer med där, så är man slut som hockeyspelare. Vid 15 år! Eftersom jag själv håller på med hockey i Hällefors IK, så får jag höra de mest bisarra historier när jag pratar med kollegor ute i länet och även i andra distrikt. 

Ett par exempel: en hockeyfarsa säger högt och tydligt till sin son, inför ett flertal andra föräldrar och barn: ”Om du inte tar plats i TV-pucken, så är det färdigskjutsat till träningar och matcher, det ska du ha klart för dig!” 

Ett annat exempel, från ett närliggande distrikt: En pappa går fram till förbundskaptenen och erbjuder honom, helt ogenerat, 100 000 kronor om han ser till att sonen får en plats i truppen. TV-pucken må vara en institution för både ishockeyn i sig och SVT. Men det kan inte fortsätta så här. Fet är inte så många spelare man redan i 15-årsåldern kan se om de ska bli bra eller mindre bra. 

Visst, Foppa och Sudden lyste som de stjärnor de senare skulle bli redan i TV-pucken, men då snackar vi extrema talanger. Man måste ha klart för sig att det faktiskt är barn det handlar om, och barn utvecklas olika i den åldern. Sedan, när Örebro Hockey anser att alla som platsar i TV-pucken ska spela i deras U16-lag var de än bor så blir det än mer bisarrt. Det inte bara tar död på småklubbar som Hällefors, Nora och Guldsmedshyttan – det riskerar även att ta död på den glädje och lekfullhet som ska genomsyra barn- och ungdomsidrott. De måste inse att breddidrotten fostrar mer storspelare än vad elitsatsningen gör.