I en av kulorna ser jag alla turerna runt Kulturhuset och hur dess ägoförhållanden skulle se ut. Det var stora presskonferenser, och mediasända kommunpolitiska voteringar. Kommunen tog över, vilket den väl sannolikt hade bestämt att den skulle göra från första början, alldeles oavsett vad Kulturhusföreningen hade för motargument. Det är väl dessutom en officiell hemlighet att den egentliga anledningen var att driva ut Bokcafét. Den uppgiften har kommunen rott iland. Hur det blir sen? Det får framtiden utvisa. Julgranskulorna är inga spåkulor, så vi får vackert vänta och se.

I en annan av kulorna ser jag att Jönköpings läns museum efter ett par års stängning återöppnade den 8 mars, med ett hus fullt av nya utställningar.

En annan kula drar dock till sig mitt intresse, i den ser jag en teaterscen. På scenen visas en nyskriven pjäs, Entreprenören från helvetet, och den berättar om vår samtid på ett slående bra sätt. Alla ska vara entreprenörer. Eller, “hej lilla vän, blir du arbetslös?” “Men starta ett företag!” Då löser sig allt. Hela pjäsen är egentligen en fet känga mitt i solar plexus på samhällsandan. Även om många de facto startar företag är det ju inte en biljett till allsköns framgång.
Spira har inte haft så väldigt många egna uppsättningar med någorlunda lång speltid, men det som har satts upp har varit bra.

Jag sliter blicken från granen, och funderar ett tag. Funderar på saker som hybris, något som förekommer då och då. Tänker inte riktigt gå in på detaljer vad gäller det ämnet nu, det får bli en framtida krönika.

I ytterligare en av kulorna ser jag en presskonferens om den troligen största kultursatsningen någonsin. I alla fall i Jönköping. Spänningen är stor. Vad ska komma nu?

Lite antiklimax blir det när det visar sig att denna stora satsning mestadels består av satsningar på faciliteter, det vill säga rent tekniska investeringar. Inte många kronor kvar till det kulturella innehållet. Frågan som ofrånkomligt uppstår är ju förstås vad en ska ha stora flådiga lokaler till, om en inte kan fylla dem med vettigt innehåll? Någon som tänker ordet luftslott?

För att vara kulturintresserad, och från att ha varit kulturkonsument (inte minst vad gäller rock- och popscenen) för nu rätt många år sedan, är jag den första att erkänna att jag är en soffpotatis av rang. Oftare än något annat har jag en tydlig tendens att hamna i tv-soffan betydligt oftare än jag besöker olika kulturevenemang. Kanske en brist, men jag följer debatterna som då och då blossar upp med stort intresse.

Något som dock var väldigt roligt under året var att jag bevistade mitt livs första bokreleasefest, i samband med att Maria Friedner debuterade med Besvärjelser och beskydd. Har du inte läst den? Gör det, framförallt om du som jag gillar urban fantasy!

Jag flyttar min blick från granen, och tittar ut. Ut på den regnvåta gatan, som lyses upp av adventsljus och stjärnor. Jag tänker att det blev ett 2013 ändå, trots mayafolkets kalender (nej, jag trodde aldrig att jorden skulle gå under förra året). Året blev händelserikt, men vart kulturens vägar fortsättningsvis bär i Jönköping är skrivet i stjärnorna. Blir den toppstyrd, och vad händer i så fall med de fria aktörerna? Om det vet vi intet, och kanske är det bäst så.

Frid på jorden och alla människor en god vilja. God Jul och Gott Nytt År på er!