Krönika: Kommunen måste backa upp de ideella föreningarna

Ishallen på Hällevi i Hällefors, numera Mer-El Arena firar 30 år. Det är ett monument, som uppfördes genom ideellt arbete och enormt starka viljor. Utan ishallen hade ishockeyn i Hällefors kommun varit något man bara läst om i historieböckerna. Det var ju inte helt självklart att det skulle bli en ishall, debatten om en ishall eller ej var en het potatis i lokalpressen på 80-talet. Många var de som ville ha ett badhus istället. Det borde självklart ha blivit ett badhus också, tycker jag. Pengarna flödade under det glada 80-talet, ”Feldt (Kjell Olov, finansminister) öppna kranarna, och dårarna drack” som Ulf Lundell beskrev det i den vackra sången Halvvägs till havet. Jag tycker att det är dags för kommunen att fundera på ett badhus igen, vi kan ju inte bara stänga ner saker här, vi måste öppna också, om vi vill ha framtidstro. 

I fredags var det jubileum i ishallen, det hängde fotografier på väggarna om hallbygget och det kom mycket folk. 242 personer dök upp och HIK vann derbyt mot Nora med 7-2. Det var som att slängas tillbaka i tiden, mycket folk på läktarna och inbjudna HIK-legendarer från tiden när hallen invigdes, ens idoler från förr. Man fick skaka tass med gamla ess som en gång värvades till HIK från Bofors IK. Nils Arne ”Nisse” Hedkvist, Jan Åke ”Snoddas” Karlsson och Janne Nyman. Kära nån, vilka lirare vi haft äran att beundra på Hällevi genom åren!

Ishallen är som sagt ett monument över ideellt arbete och en, på den tiden, villig kommun som gick i borgen för det banklån som krävdes. Det är fler ideella föreningar som måste backas upp av kommunen om idrotten ska överleva. Eller kommunen, det är ju numera BOAB som ombesörjer våra idrottsanläggningar. Fotbollens omklädningsrum på Hällevi är i bedrövligt skick (ungarna vill inte duscha där längre). Här har BOAB något att ta tag i. Som jag skrivit någon gång förut: Mycket här dör sakta men säkert men idrotten/föreningslivet får aldrig dö! Vi är skyldiga våra ungdomar att ha något att göra!