”Tio restauranger i Warszawa du måste besöka”. Jag skrollar mig igenom ännu en skräpartikel när jag sitter och planerar årets tågsemester. ”35 saker att göra i Polen 2024”. Och så plötsligt hittar jag den. En artikel som på riktigt tycks vara skriven av en människa.
Du har säkert varit med om samma sak. Kanske försöker du hitta en dammsugare som faktiskt fungerar. Eller få tips om en bra tv-serie inför helgens utlovade störtskur. De kallas Content Farms på engelska och det handlar om webbsidor som publicerar mängder av värdelösa artiklar skapade för att hamna högst upp hos sökmotorerna och locka trafik till reklamannonser.
Nu håller artificiell intelligens på att ta denna skräpkultur till en helt ny nivå. Jag arbetar själv som webbutvecklare och har de senaste åren blivit överöst av reklam för tjänster som erbjuder olika AI-lösningar för att skapa sökmotoroptimerat innehåll ur tomma intet (t. ex. sebora.ai).
Det senaste året har vi läst om hur videotjänster som Youtube fylls av AI-genererat innehåll. Spotify har öppet proklamerat att de inte ser några problem med att plattformen fylls av AI-genererat ljud. Och så dessa oändliga antal Content Farms i sökresultaten.
I en giftig cocktail av artificiell intelligens och reklamfinansiering fylls nu internet i en hisnande fart av ren skräp. Och storföretagen tittar bara på. Om de inte rent av hjälper till. Så länge det genererar klick och reklamintäkter.
Visst hör vi hur artister och konstnärer protesterar mot att AI-verktyg tränas på deras verk. Upphovsinnehavare har portat och stämt AI-företag för att de tagit del av deras innehåll. Politiker och aktivister kräver verktyg för att stoppa AI-genererade så kallade ”deep fakes” som riskerar att bli ett stort demokratiskt problem.
Personligen tror jag att det blir vår längtan efter att få ta del av andra människor som på riktigt kommer att utmana AI-företagens skräpkultur. Så jag stänger slutligen webbläsaren och börjar istället skriva på ett e-postmeddelande till en gammal vän i Żyrardów: ”Kom och möt mig i Warszawa”.