Kinas internet är inte vårt. Som alla vet omgärdas landet av en digital mur, ”The Great Firewall of China”, avsedd att stänga ute allt – från Youtube till Wikipedia.
Vi i väst tänker oss gärna att vårt internet är det riktiga, det globala – medan Kinas invånare befinner sig på utsidan, i en simulation. Men snarare bör vi kanske se det som två parallella intranät. Två inhägnade trädgårdar, den ena hårdare tuktad än den andra, men båda utformade av storföretag med vinstintresset som högsta ledstjärna.
För tio år sedan blåste vårvindar i Kina. Det spirade av vilda strejker, feministiska initiativ och krav på yttrandefrihet. Efter att Xi Jinping tillträdde som president 2013 kallnade det åter. Repressionen hårdnade, men Kinas feminister hittade ändå en plattform där de tilläts att uttrycka sig relativt fritt: Weibo, som brukar jämföras med Twitter. Under de senaste tio åren har det feministiska uppvaknandet fortsatt att nå en större publik just via Weibo. Men nu under våren har ett otrevligt mönster upprepat sig.
En nationalistisk trollmobb bestämmer sig för ett kvinnligt offer. Gärna någon som uttryckt sympati för frihetsrörelsen i Hongkong. Eller synts på bild med någon annan som gjort det. Eller bara synts på bild med en orakad armhåla. Kvinnan blir utpekad som fosterlandsförrädare. Påhittade anklagelser haglar, familjemedlemmar hängs ut. Miljoner unga män dras till skitstormen – varpå Weibo går dem till mötes och stänger den angripna kvinnans konto.
En rad feminister har drabbats nu under våren: först Xiao Meili, sen Zheng Churan, sen Xiaowen Liang. Det behöver inte skyllas på några partistyrda trollfabriker. Det räcker med en ojämn spelplan motiverad av vinstintressen. Weibo har tillåtit feminister att etablera sig ”för att vi drar till oss attacker som bidrar med klick,” säger Xiao Meili till The Protocol.
Enligt den senaste kvartalsrapporten ökar nu åter antalet dagliga användare och Weibos börskurs ser ut att vända upp efter ett par års svacka. Ändå en liten glädje för oss vanliga svenskar, som har lite av våra pensionsbesparingar placerade i Weibo via de statliga AP-fonderna.
Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.