Är i extremt behov av det just nu.
Kanske är det som jag hört nån säja, att vi är en slags hudsjukdom på jordens yta, ett virus som jorden kommer att göra sej av med, med sitt immunsystem.
Med sin feber.
Kanske är det i sin ordning, livet kommer ju fortsätta, livet lever i oss, sen far det vidare.
Till några som tjänar ekosystemen bättre.
Men jag kan inte riktigt stå ut med tanken.
Man håller ju på mänskligheten, det är ju vårat lag liksom.
Man har ju barn och barnbarn.
Jag har alltid trott på att mänskligheten går från klarhet till klarhet.
Mer kunskap om hur allt hänger ihop, att mänskor över hela världen är släkt.
Att vi hänger ihop.
Att våra handlingar får konsekvenser långt bortom vår egen synliga horisont.
Att en tom ölburk inte försvinner för att vi slänger den i havet.
Jag och min polare Guld-Lars pimplade strömming utanför Muskö nån gång 1978.
Bira pimplade vi också, och sänkte tomma burkar i havet.
Burkarna ligger kvar där på botten, men Guld- Lars är borta, han dog för några år sen.
Det är som om det inte är på riktigt, ölburkarna på bottnen. Dom gråtande barnen i Jemen och Ukraina.
Det är som om det bara är en elräkning som kan få oss att reagera på riktigt.
Jag har mycket med kristna mänskor att göra nuförtiden, det är en kör vi har, alla får vara med, men vi vänder oss framför allt till nyanlända.
Det är jävligt kul, för övrigt.
En del kristna är så outtröttligt solidariska!
Om dom är det enbart för att få himmelspoäng eller för en genuin mänskokärlek skiter jag i, jag har inte råd och inte heller rätt att agera moralisk domare, det viktiga är själva handlingen.
Vem vet vad jag har för inre motiv?
Inte ens jag är säker på det.
Men jag tänker att kristendom och socialism har det gemensamt att vi tänker att tillvaron kan förbättras för ALLA. För fler än bara lilla jag.
Kanske dom kristna har förstått en grej, efter 2 000 års ältande, att människan aldrig kommer att bli Guds avbild, att vi är ganska ofullkomliga och dumma i huvet, att vi bara kan göra så gott vi kan.
Att vi ändå måste förlåta alla som röstade fram den här samlingen psykopater till Rosenbad.
Förlåt dom, ty de veta icke vad de göra, som han sa, snubben som hängde på tvåtumfyra.
Fan vet.
Jag minns när jag var 11 år och hade Che Guevara som idol.
Han skrev om den nya människan, den där supersolidariska människan som socialismen skulle skapa, en människa som glatt jobbade järnet för att lyfta folket ur svält, okunskap och förtryck.
Det jävliga är ju att det händer så mycket på vägen fram till det, folket surnar på att knega för nåt abstrakt folk och super sej fulla, slår sina barn.
Och då lierar sej dom fromma visionärerna med makten och våldet för att tvinga fram den goda människan, och där nånstans sumpar man det.
Som när dom kristna frälste kejsaren i Rom och kristendomen blev en statsreligion.
Eller som när Lenin och Trotskij var tvungna att bygga upp en poliskår i Sankt Petersburg 1918 för att alla snutar hade flytt för revolutionen.
Dom fick kontraktera dom enda i stan som hade ett våldskapital, nämligen tjyvarna och gatugängen. Sen blev det hemliga polisen Tjekan – och nackskott.
Vi måste slå vakt om demokratin.
Inför dom kommande prövningarna, för att använda en kristen vokabulär.
Hur ska vi folk att gå med på att det inte finns färska sockerärtor i affärerna?
Vi har bortskämda människor i det här jävla landet.
Som tillbringar varje morron i sin SUV, i en bilkö in till stan, hellre än att ta en faktiskt snabbare buss, bilen ger dom en alldeles ogrundad känsla av oberoende.
Dom vill ha färskt lammkött fast det inte är höst.
Dom vill äta tonfisk.
När dom blir utvräkta ur sin bostadsrätt blir det inget kul tror jag.
Om vi inte får dom att tycka att mört är gott.
Så länge mänskligheten finns kommer det vara en jävla massa jidder och elände, möjligtvis blir vi mer humana (jag tänker på att våldsbrotten var fler på 1600-talet, och faktiskt också 1990. Och på att barnaga är förbjudet numera, det tror jag gör människor bättre, att slippa stryk).
Men att drömma om ett perfekt paradis är att be om helvetet.
Ser vi till att vi har ett samhälle där ALLA som är där kan äta sej mätta, få gratis sjukvård och omsorg, slipper vara rädda för att få stryk av polisen eller sina föräldrar, slipper vara rädda för att sättas på tåget till Kabul, rör vi oss nog mot en mognare mänsklighet.
Som möjligtvis kan hantera framtida klimatkatastrofer utan att ha ihjäl varann.
Med den här regeringen rör vi oss mot motsatsen.