BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Ibland när kvinnor berättar att de går sönder av allt dubbelt jobb de utför, får de rådet att slappna av. När de säger att bara tanken på allt som måste göras håller dem vakna på nätterna, uppmanas de i stället att inte ha så höga krav.
Jag kan förstå att de råden är välvilliga, ibland till och med menade att stärka kvinnor. Att försöka få ambitionerna sänkta i stället för att någon ska pressas till sitt yttersta.
Min vän exemplifierar vad kvinnor gör inför helgen. Ser till att bjuda in människor. Skriver handlingslistor. Tar reda på folks allergier. Frågar också om andra matpreferenser. Kommer ihåg vilka som inte äter kött och vem som inte gillar tomat. Ordnar transport till dem utan möjlighet att åka med egen bil. Skickar vägbeskrivning. Plockar blommor. Förbereder pajer. Tar reda på tid för när midsommarstången ska resas. Packar med två extra regnjackor om någon glömt. Lagar mat. Plockar fram. Gör särskild sallad utan tomat. Dukar av. Diskar. Sätter på kaffe samtidigt som hon dukar av. Kommer ihåg vem som fyllt år sen senast. Har ordnat spel som passar eventuella barn.
Hon hade såklart kunnat slappna av. Midsommar och påsk och jul hade sannolikt passerat ändå eftersom jorden fortsätter snurra vare sig vi firar det eller ej. Men det hade inte varit lika mysigt.
Jag menar inte att det är värt att kvinnor går sönder för att alla andra ska få härliga minnen från en högtid. Jag menar snarare att vi måste fördela arbetet mer rättvist, utan att osynliggöra vad kvinnor faktiskt ha gjort. Att säga att kvinnor ska slappna av är att förminska all den oerhörda omsorg som ges av framförallt kvinnor år ut och år in. Är att säga att den inte betyder något.
Jag vill inte alls att vi kvinnor ska slappna av. Det är något väldigt fint att ta hand om varandra.
I stället vill jag att också pojkar och män tränas i en tyst omsorg att se till att det finns stolar till alla, glas vid varje plats och ett litet extra uppläggningsfat till den kokta potatisen utan dill för Lisa som just nu inte äter något som är grönt.
Först då, när män också lärt sig det och tar ansvar, tror jag det händer något med staplarna hos både SCB och försäkringskassan. Då hoppas jag att män står för en högre andel av det obetalda arbetet i hemmet. Och kvinnor i lägre utsträckning blir sjuka av allt sitt dubbelarbetande.
Och kanske är du undantaget. Kanske var du snubben som både tänkte att sillunch skulle fixas, ordnade både sill med fisk och vegetarisk motsvarighet, la in dem, kokade potatis, dukade fram, ordnade stolar (tänkte på att låna barnstol) och förberedde kaffet innan ni satte er för att äta. Då behöver du inte bli arg. Då kan du bara i tysthet upprepa den handlingen nästa högtid också. Som kvinnor brukar göra.
