En del tycker detta är bra: ”Låt oss ta debatten”, säger de, ”alla måste komma till tals, till och med de som vill tysta andra.”
KOM TILL BOKMASSAN!
ETC och Leopard arrangerar 29 och 30 september Bokmassan (Heden, Göteborg). Massa författare, massa böcker – och inga högerextremister.
Här hittar du all information om evenemanget.
En del tycker detta är dåligt: ”Vi får aldrig låta någon i yttrandefrihetens namn diskriminera, kränka eller inskränka någon annans frihet eller trygghet att uttrycka sig.”
Av detta skäl valde många att inte åka till Almedalsveckan i Visby tidigare i somras, och ännu fler väljer att inte åka till Bokmässan i Göteborg i höst.
Jag vill härmed helhjärtat stötta alla antirasister, alla som kämpar mot rasism, som väljer att bojkotta dessa tillställningar.
Och jag vill härmed helhjärtat stötta alla antirasister, alla som kämpar mot rasism, som väljer att åka till dessa tillställningar.
Och jag stöttar helhjärtat alla antirasister som åkte till Almedalen men inte åker till bokmässan, och jag stöttar helhjärtat alla antirasister som åker till bokmässan men inte till Almedalen.
Som inte åkte till Almedalen för att de var rädda. Eller som åkte till Almedalen för att de var rädda för att låta bli. Jag stöttar alla antirasister som på grund av detta anses motsägelsefulla och anklagas för hyckleri. Jag stöttar alla antirasister som siktar lite högre än de når, och jag stöttar alla antirasister som bara kämpar på så gott det går.
Jag stöttar alla antirasister med listiga strategier, alla antirasister med lustiga strategier får också mina sympatier.
Jag stöttar alla antirasister som tycker att jag verkar vara lite dum i huvudet som urskillningslöst stöttar alla antirasister.
Allt för att undvika splittring.
Det viktigaste, tänker jag, är att alla som åker till dessa evenemang väljer att ägna sin närvaro där åt att engagera sig mot rasism.
Och det viktigaste, tänker jag, är att alla som inte åker till dessa evenemang väljer att ägna sin närvaro någon annanstans åt att engagera sig mot rasism.
Oavsett om du var på Gotland i somras, är i Göteborg i höst eller någon helt annanstans i vinter eller vår.
För jag stöttar alla antirasister överallt i världen, oavsett årstid, oavsett år; alla antirasister som tar alla viktiga, tråkiga samtal.
När din lillebrorsa säger något generaliserande fördomsfullt, så stöttar jag dig som tar det där tråkiga samtalet med honom då.
När din morsa säger något typiskt föräldraföråldrat om sexualitet, så stöttar jag dig som tar det där tråkiga samtalet med henne då.
När din chef river av ännu ett kränkande skämt om personer med funktionsvariationer som chefen själv tycker är fantastiskt och alla skrattar artigt åt, så stöttar jag dig som tar det där tråkiga samtalet med chefen då.
Och när chefen hänvisar till yttrandefriheten och påpekar att ”man får skämta om det man vill”, så stöttar jag dig som säger ”Ja, men aldrig diskriminera eller kränka någon”.
Och när chefen då säger ”Har du ingen humor?” så stöttar jag dig som direkt kommer på ett rappt svar.
Och jag stöttar dig som bara kommer på rappa svar när du ligger och försöker somna – de rappa svarens vagga.
Och jag stöttar dig som aldrig någonsin kommer på några rappa svar som bara blir ledsen och känner dig jobbig och besvärlig.
Jag stöttar alla antirasister som känner sig jobbiga och besvärliga.
Dom som känner sig goa och härliga stöttar jag också.
Så länge de är sanna och ärliga i sin antirasism.
Som du som upptäcker att manlighetsnormen påverkar dig så att du inte lever det liv du vill och inte är mot andra som du innerst inne önskar.
Då stöttar jag dig som tar det där tråkiga inre samtalet med dig själv.
Jag stöttar alla antirasister som alltid tar debatten.
Och jag stöttar alla antirasister som inte alltid tar debatten, som undrar om debatt alls är en kommunikationsform eller bara ett sätt att briljera med tom retorik utan innehåll.
Vilket suger musten ur dig. Och dig utan must vore ju synd nu när musten behövs som bäst.
Jag stöttar alla antirasister utan must. Och alla med must.
Alla som orkar och alla som inte orkar.
Jag orkar. Jag har haft ett bra år. Jag känner mig stark och lycklig.
Om någon inte orkar kan du alltid säga det till mig. Så kanske jag kan gjuta lite kraft och mod i dig. Och framför allt stötta.
För om du är antirasist kan du räkna kallt – och framför allt varmt – med att jag stöttar dig.