Nu är det Pride-tider i Sverige igen. Och i sådana tider, när känslan som förmedlas är fest och firande och ”gay as in happy” kan det vara värt att titta lite på vilka faktiska åtgärder som görs för att hbtq-personer ska kunna känna sig just lyckliga, och trygga, året om. Enligt traditionen när pridefestivaler (särskilt Stockholm Pride) går av stapeln, dyker det ofta upp löften om åtgärder för att förbättra hbtq-personers situation. I år var det ministrarna Bah Kuhnke, Johansson och Wikström som på DN debatt lyfte fram transpersoners rättigheter.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
2014 presenterade regeringen Sveriges första övergripande strategi för att underlätta vardagen för hbtq-personer. Den har sedan dess uppdaterats med mer specifika mål, och de områden den fokuserar på är bland andra hälsa, vård och sociala tjänster, privat- och familjeliv, samt våld, diskriminering och andra kränkningar. Det är glädjande att regeringen nu har valt att lyfta frågan om transpersoners rättigheter, eftersom den gruppen är bland de mest utsatta i hbtq-sfären. Enligt ministrarna kommer regeringen bland annat att:
- lägga fram ett lagförslag om att ge ersättning till de transpersoner som tvångssteriliserats av staten
- lägga en proposition om att inkludera transpersoner i hatbrottslagstiftningen
- utreda hur transpersoner bemöts i olika situationer i sitt vardagliga liv
Det kan verka som självklarheter, men frågor som rör transpersoner har hamnat lite på efterkälken i det senaste decenniets juridiska framgångar för hbtq-rörelsen. Tvångssterilisering känns ju till exempel som en ganska ofräsch, 60-talsdoftande företeelse, men visste ni att tvångssterilisering var ett måste för att få ändra juridiskt kön ända fram till i januari 2013? Och har ni tänkt på att vardagliga saker som kan vara obehagliga för vem som helst, som att gå till läkaren, kan vara en extrem påfrestning om man inte vet ifall de man möter kommer att respektera och acceptera en?
Ytterligare ett lyft för transpersoner nu är att 1177 Vårdguiden har uppdaterat sin informationssida om transfrågor. Den nya texten är skriven av en person med ordentlig hbtq-kompetens och fokuserar mer på relevant information för transpersoner och deras närstående än på trans som någon sorts sjukdomstillstånd. Den borde alla läsa, och den går att hitta på www.1177.se/konsinkongruens.
Allt det jag nämnt ovan är berömvärda insatser och insatser som verkligen behövs. Men de är också långt ifrån tillräckliga. Självmordsstatistiken hos transpersoner är fortfarande hög, och utvecklingen går åt fel håll. Väntetiderna för att få behandling hos landets transvårdsteam är ofta orimligt långa, och kunskaperna i vårdapparaten utanför teamen är ofta så bristfälliga att det kan vara svårt att över huvud taget få en remiss dit. Allt för ofta ses könskorrigerande åtgärder fortfarande som något kosmetiskt, något man väljer att göra. Så är det inte. För oss är det på riktigt en fråga om liv eller död. Året om, varje dag.
