Men idag är inte Trump/Baldwin med. Lusten att skratta åt honom har försvunnit i samma takt som USA:s nye president (jag kan knappt skriva det) börjat genomföra sina vidriga vallöften. I SNL:s "cold open" som den kallas, den lilla sketchen som inleder programmet, sitter McKinnon därför ensam vid en flygel.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Det är ingen sketch och inget skoj och trams. Hon spelar på flygel, och sjunger, jättefint, Leonard Cohens Hallelujah. När hon är klar vänder hon sig om och ser in i kameran, hon låter gråtfärdig men trotsig: "I’m not giving up and neither should you."

Hon säger orden fortfarande som Clinton, eller är det som sig själv? McKinnon är lesbisk och Trumps vicepresident Mike Pence är en välkänd homofob som bland annat skrivit under en lag som säger att man får diskriminera homosexuella av religiösa skäl.

Men sedan skiner McKinnon upp då hon avslutar inledningen med den välkända frasen "... and live from New York, it’s Saturday Night Live!"

Ett mer tydligt "the show must go on"-meddelande kan man nästan inte få. Det kommer finnas gott om material för politisk satir under de kommande fyra åren. Om vi ska försöka hitta en ljuspunkt.

För ett par dagar sedan kom ett öppet brev från "Leslie Knope". Leslie Knope är, för den som inte sett den fantastiska komediserien Parks and Recreation, en snäll, överentusiastisk och lojal byråkrat som brinner för sitt jobb på parkförvaltningen i den fiktiva amerikanska lilla skitorten Pawnee ("First in friendship, fourth in obesity!") med världens mest besvärliga invånare.

Som faktiskt inte så lite påminner om Trump-röstare, ärligt talat. Brevet är roligt och rasande och precis vad Leslie Knope skulle säga (det är skrivet av en av seriens författare) när hon jobbat stenhårt hela natten med att skriva det med hjälp av bästa vännen Ann samt våfflor. 

Talet var riktat till världens unga flickor och Leslie drar paralleller mellan Trump och en T. Rex i solglasögon med namnet Dr Farts som vann skolvalet i Pawnee istället för den eftertänksamma Sköldpaddan. Det avslutas med: "Ni kommer styra det här landet, och den här världen, väldigt snart. När tiden är inne, kommer ni utan ansträngning vifta bort hans vidriga, småsinta, misogyna världsbild som om han vore en fluga på er picknick-potatissallad."

Jag tror att vi nu kommer behöva mer skämt och komedi än någonsin. Glöm Hunger Games och zombieapokalypser – vem behöver sådant när det känns som att jordens undergång redan är nära? Vi behöver tröst och en känsla av gemenskap och att hitta något att skratta åt mitt i eländet.

Som tur är finns det många vettiga, roliga och smarta personer som orkar skriva, framföra och regissera sådant som får oss att tänka på något annat än den här dystra verkligheten. The show must go on, men tragiska skräckdraman kan vi titta på efter att vi svept bort Trump från vår potatissallad.