Det kommer vara tufft men det är det rätta.
Tänk på nästa tjej.
Tänk på statistiken.
Vi kan varken erbjuda hjälp eller konsekvenser, men anmäl.
Du kommer att få höra att du överdriver, att du nog ville men ångrade dig, att du vill ha uppmärksamhet, att det är önsketänkande för vilken man skulle vilja ha dig? Absolut ingenting kommer att förändras. Men anmäl. Det är jätteviktigt.
Ur led är tiden och den senaste veckan har jag känt att jag inte vill vara med. Nytorgsmannen har våldtagit igen, precis som alla visste att han skulle, och på skolgårdar i USA skriker pojkar till flickor “your body, my choice”. Skulle inte utvecklingen gå framåt? Är inte det hela grejen med utveckling?
"Det tar tid". Visst har man hört det påståendet från dem som vill stoppa allt från könskvotering till fler pappamånader? Typ: sånt här kan man inte tvinga fram. Jämställdhet och respekt för kvinnor kommer när det kommer, det tar bara lite tid.
Men: de män som är minst positiva till jämställdhet är nu de unga. Och sju år efter meetoo är lika många kvinnor utsatta för övergrepp som innan. Kvinnor är lika utsatta för sexuella trakasserier på arbetsplatsen som för 20 år sen, enligt en granskning i den här tidningen förra veckan. I skrymslen och vrår på arbetsplatser i hela Sverige fortsätter det klämmas och tafsas. Your body, my choice. En kvinnokropp är allmängods. Ständigt förhandlingsbar tillhör den allt och alla andra än kvinnan själv.
Det vore produktivt att omvandla uppgivenheten till bränsle förstås, kanalisera sorg till jävlar anamma och mobilisera. Men vad är poängen, när det verkar vara så här vi vill ha det?
Nytorgsmannen var supertydlig med sin inställning och det gick bra ändå. Han motsatte sig behandling, förminskade allvaret i sina brott – sju våldtäkter och åtta sexuella övergrepp bland annat – bedömdes vara farlig med hög återfallsrisk men släpptes ändå ut från fängelset två år i förtid. Han skötte inte heller sin villkorliga frigivning, enligt Kriminalvården. Nu misstänks han för en ny våldtäkt, av en tonårsflicka. Alla visste att det skulle gå så här. Samhällsapparaten lät det hända i alla fall.
Vad skickar det för signal till tjejer?
Vad skickar det för signal till killar om hur de ska se på tjejer?
Förklaringarna till varför det blev som det blev är svårsmälta. Jaså, det är praxis i Sverige att släppas efter två tredjedelar av straffet och återfallsrisk är inget man tar med i den bedömningen. Vad skönt att det inte är någonting som har gått fel här.
I USA har en dömd sexförbrytare precis valts av folket till världens mäktigaste person och inte heller han har hymlat med vad han står för.
Vad ska vi säga till våra barn?
Nej, älskade dotter, ingen får göra något som du inte vill med din kropp, för då… blir han hyllad president?
Donald Trump har i sin tur utsett en justitieminister som misstänks för sexbrott mot minderåriga och hans nya försvarsminister tycker inte att kvinnor ska vara i militären eftersom det kan bli triangeldraman då. Som att det är en naturlag att män inte kontrollera sig bland kvinnor – det är ingen idé att förvänta sig att de ens ska försöka. Kvinnorna får man stoppa undan nån annanstans.
I Skåne har kvinnor stoppat undan sig själva sedan det blev känt att Nytorgsmannen flyttat dit. Rört sig extra försiktigt om natten. Men det går inte att röra sig tillräckligt försiktigt i ett system som tar mäns våld mot kvinnor med en klackspark – inte ens när lagen och rättsapparaten fungerar fullt ut, med fällande domar och verkställda straff, blir det särskilt kraftfullt. Någon tjej på fel plats vid fel tid kommer att ta smällen. Få hela sitt liv rämnat. Det som hände nu.
Aggressiviteten mot kvinnor i USA just nu legitimeras av de män som på löpande band meddelas bli ministrar. När de på landets mäktigaste positioner sår tvivel om kvinnors värde är det ingen högoddsare att mäns våld mot kvinnor kommer att öka. Jag vet inte vad någon ska kunna göra åt den saken. Det är nattsvart.
Här hemma måste vi sluta förvänta oss att kvinnor ska släppa in hela rättsapparaten till sina underliv, dissekera varje tonläge och intention, fläka upp hudflik efter hudflik, när vi misslyckas med att ta ansvar för deras trygghet. Sluta tjata om vikten att kvinnor anmäler så länge som samhället på alla andra sätt visar att det är bättre att hålla käft.
I Nytorgsmannens Sverige klandrar jag ingen kvinna som inte pallar anmäla.