Nu finns det svart på vitt att vitt värderas högre än svart i medierna. I den färska rapporten Nyhetskoden har mediehuset Fanzingo under två års tid analyserat över 2000 nyheter från fem av de största riksmedierna. Det är en dyster läsning för alla som hoppats på att svenska nyhetsmedier blivit bättre på att spegla befolkningen.
Mer än var fjärde svensk har utländsk bakgrund och 30 procent av befolkningen är under 25 år. Det är svårt att tro om man öppnar en dagstidning eller tittar på nyheterna på teve. Nästan nio av tio av dem som kommer till tals är vita och endast var tjugonde person är under 25 år.
Men det är inte bara representationen som brister. Hälften av alla nyheter som nämner unga nämner också brott. Personer med utländsk bakgrund får mycket oftare komma till tals när det handlar om kriminalitet och dödsfall.
Det här är ett inte bara ett problem för mediehusens framtida relevans och överlevnad, utan även för vår demokrati. En levande demokrati behöver medier som ger en rättvis bild av människorna som lever i Sverige. Skulle man utgå från hur befolkningen ser ut i nyheterna skulle Sverige bestå till 60 procent av män, till 86 procent av vita svenskar och till 94 procent av människor som är 25 år eller äldre.
Svenska medier misslyckas med att spegla verkligheten och ger en skev bild av vilka människor som lever i Sverige. Särskilt unga personer med utländsk bakgrund blir dagligen stigmatiserade, vilket kan leda till diskriminering och sämre livsmöjligheter. Många svenskar känner sig inte representerade, sedda och hörda i debatten. Ur ett samhällsperspektiv är det katastrofalt, eftersom det leder till en brist på mångfald och att viktiga röster saknas i det demokratiska samtalet.
Att allmänintresset för negativa nyheter är större än för positiva är universellt. Men när bevakningen stannar i att bara avrapportera exempelvis ännu en dödsskjutning, utan att fördjupa eller nyansera, appellerar den till och förstärker våra rädslor. För varje samhällsproblem finns människor som kämpar för lösningar. Den konstruktiva journalistiken handlar om att lyfta upp de positiva krafterna mitt i det negativa. Att berätta i färgskalor snarare än i svart och vitt.
I en tid då individualismen är dominerande är det få mediechefer som ser att deras enskilda handlingar har en stor påverkan på helheten. Alla är separata individer och ingen skapar strukturen. Men strukturer består just av individer med mycket makt som fattar liknande beslut, till synes oberoende av varandra, men i allra högsta grad påverkade av en rådande norm. Rapporteringen blir en spegelbild av journalistkåren där det finns en överrepresentation av vita svenskar, män och de som är äldre än 25 år.
Den goda nyheten är att det inte är särskilt svårt att ändra på. Här är fem tips till alla nyhetsredaktioner på hur de kan bli bättre på att spegla Sveriges befolkning:
- Börja uppifrån. Mediebolagens chefer har det yttersta ansvaret för att sätta upp riktlinjer och mål för hur man inte bidrar till diskriminering och polarisering. Först när ledningen avsätter resurser till ett mer jämlikt journalistiskt arbete kan vi uppnå långsiktig förändring.
- Mät och räkna vilka som intervjuas, både som experter och allmänhet. Speglar dessa röster befolkningen?
- Bredda vilka som får komma till tals. Prata inte bara om, utan med, människor som är berörda av nyheterna. Låt dem vara en del av berättelsen om sig själva och sin omvärld.
- Ta in fler perspektiv i journalistkåren. Inventera kompetenserna på redaktionen och rekrytera sedan aktivt för att få en bredd av erfarenheter och perspektiv inom journalistkåren.
- Förnya nyheterna. Många nyheter följer en dramaturgi som spär på stereotypa föreställningar kring företeelser, grupper och platser. Då definitionen av en nyhet är något som “bryter mönster” kan journalistkåren göra just detta i högre utsträckning. Leta efter nya berättelser - de finns!
BÄST
Kamala Harris medvind i USA
SÄMST
Folkmordet i Gaza
