Det har larmats i flödena. Kommentarfältskrigarna har rustat sig. Justitieminister Morgan Johansson tänker inte be BRÅ, Brottsförebyggande rådet, att kartlägga brottsmisstänktas etnisk-kulturella ursprung. Svenska folket undanhålls därmed Sanningen, dundrar bland annat högertycksprutan Ivar Arpi i sociala medier. Han illustrerar med en gif: under rubriken "Regeringen, BRÅ och Jerzy Sarnecki (i Agenda) har ett gemensamt budskap till svenska folket angående invandrares brottslighet" finns klippet ur A few good men där Jack Nicholson väser "You can’t handle the truth".
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Är det något samtiden visat är det väl just att folk är kapabla att hantera sanningar lite hur som helst. Man kan vrida och vända dem som man vill tills de passar ens egna kräsna krav på sanning. Man kan plocka sanningsrussinen ur den stora sanningskakan och få många, många likes för ens orubbliga sanningskamp.
2013 tog Researchgruppens Martin Fredriksson fram statistik på de vanligaste namnen – för- och efternamn – på de 53 464 som strafftidsdömts under perioden 3 mars 2009–14 januari 2013. Det visade sig vara Peter, Mikael och Lars respektive Johansson, Karlsson och Andersson.
Den statistiken delades för all del så det stod härliga till, men låt mig fördomsfullt gissa att Ivar Arpi inte tillhörde delarna. Just den sanningen ansågs inte vara en lika sann sanning som den somliga anser sig veta ligger dold i den statistik som BRÅ förbjudits – det vill säga, inte fått specifika direktiv om – att ta fram.
Morgan Johansson motiverar i Aftonbladet sin hållning i etnicitetsstatistikfrågan: "Det har gjorts både i Sverige tidigare och det finns otaliga internationella studier som visar ungefär samma sak. Att minoritetsgrupper ofta är överrepresenterade i kriminalstatistiken, men när man rensar för socioekonomiska faktorer så försvinner det nästan helt och hållet"
För att vara sagt av mannen som annars excellerat i nyspråksfloskler av typen "Sverige behöver andrum" (= flyktingar får ta sina gamla krigstrauman någon annanstans) är det riktigt tydligt. All tillgänglig statistik visar redan att klass är en vanligare faktor för kriminalitet än vad etnicitet är. En fullt rimlig slutsats skulle kunna vara att i första hand kartlägga brottsmisstänktas klassbakgrund eller – Hej! Här är en riktigt crazy idé! – försöka utjämna klassamhället.
I mina flöden delas också en skärmdump där en självutnämnd genomskådare av sakernas egentliga tillstånd skriver: "En sak är klar. Beskriv brottslighet i klartext. Vilka grupper begår hedersmord? Vilka grupper gifter sig med minderåriga? Vilka grupper ägnar sig åt barnpornografi? Vilka grupper begår våldtäkter? Vilka misshandlar kvinnor och barn i nära relationer? Vilka ägnar sig åt könsstympning av sina flickor och döttrar i Sverige och eller i det forna hemlandet? Vilka begår brott i de områden som är invandrartäta i Malmö Göteborg Stockholm Örebro Norrköping!"
Genomskådaren får svar i kommentarfältet: "Män."
Genomskådaren svarar: "Fånigt svar nyansera dig!"
"The truth is out there", hävdade man i Arkiv X. Sanningen är snarare därinne, i ett huvud som redan låst fast sig i ett läge och bara vill bli bekräftat.
För min del får man gärna föra statistik över vadsomhelst. Det kan väl vara spännande att veta hur många brottsmisstänkta som är närsynta. Hur många som är diabetiker. Hur många som har en faster i Borensberg. För att inte tala om hur intressant det vore att få veta hur många genomskådare och sanningsivrare och ledarskribenter som rent kliniskt är dumma i huvudet. Inte för att jag har någon förutfattad mening, jag är bara intresserad av Sanningen.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.