Den kortväxte och ilskne moderaten dominerar och domderar sedan tidernas begynnelse det digitala flödet, där både hans fans och, förlåt, hans antagonister numera allt mer framstår som dumhetens drama queens i ett skådespel för kråkorna.

Innan jag förklarar hans färskaste rubrikskapande tilltag i sociala medier, transparens: jag och Hanif Bali är inte polare. Han har med målande beskrivning kallat mig svagsint och efterbliven. Jag har kallat honom för en arg trädgårdstomte. På Twitter, såklart, en tummelplats för tokerier och bådas vår bästa gladiatorarena. Så nej, inte ense om så mycket. Men i detta känner jag bara ett stort suck: låt grabben va!

Allt är inte ett demokratihot. Allt behöver inte polisanmälas. Vissa saker, som ett skämt om att köpa röster, kan bara få vara vad det är: korkad skit på internet. För i allt raseri, spelat såväl som tveksamt genuint, missar man själva nyheten i den lille gynnarens senaste hyss.

I tisdags twittrade Hanif Bali om att den centerpartist som pallar bryta partilinjen och rösta på Ulf Kristersson som vår nye landsfader, den riksdagsledamoten kan räkna med hans stöd. Både moraliskt och ekonomiskt. 

”Rösta på en borgerlig regering så utlovar jag mitt personliga och min följarskaras stöd i kampanj och fundraising för ditt omval. Vi fick ihop två miljoner på en helg. Hur mycket tror du att Sons of Bali kan få ihop för ett tack till regeringsskifte?”

Sons of Bali är hans fan boys som på en kafferast hedervärt samlade ihop miljoner till två unga, svårt drabbade brottsoffer. Nu ska alltså dessa virala muskler användas för att dra ihop klirr till politiker som kan tänka sig byta sida i en ödesmättad omröstning. Ja, visst, det är klart det var ett uppenbart skämt. Det förstår jag, du, min morsa, den halta ekorren utanför mitt köksfönster. 

Men helvetet bröt lös. Indignationens vågor var högre än publiken på Uppsala Reggae Festival. Korruption! Valfusk! Fy bubblan! På Twitter pratas det om att Hanif Bali blivit polisanmäld, flera gånger om – för vad är oklart. I GP tar en lektor i statsvetenskap på sig den seriösa mössan och förklarar att tweeten var mycket olämplig och, om än inte olaglig, så undergräver den tilltron till det demokratiska systemet. Jo, tjena.

I den här tröttsamma hittepåcirkusen missar alla det som är nyheten. Tre timmar efter den första tweeten tar Hanif Bali bort den. Och skriver i en ny tweet: ”Ber om ursäkt.”

M-mannen som gjort en hederssak av att aldrig backa, oavsett hur fel han har, gör en total jättepudel. Har det någonsin hänt förr? Knappt, med tanke på hur ofta och hårt han går loss. Och ljudet av hans ”förlåt mig snälla” drunknar i smällen från örfilen han slutligen fick bakom kulisserna av sin partiledning. 

Betyder detta att besten slutligen är tyglad? Världen är i obalans.