Ah, dessa kvinnor som har pösiga mysbyxor och tjurring i näsan och skriver TRIGGERVARNING om de ska berätta att någon olovandes gick förbi dem, fy bubblan säger jag bara, för jag svär inte.

Jag beundrar de unga, konservativa kvinnorna som vågar sticka ut hakan och morskt stå för att de vill bära finkjol och läppglans. Jag tänker inte bli tillrättavisad av en massa våldsbejakande feministfascister som vill att alla ska äta cassavagryta och shak­shuka och TABBOULEH och höra på hip-hop och skrika åt äldre män som har betalat skatt hela sina liv att de är så vita och kränkta.

Vita män kan faktiskt också bli ledsna, de är människor, ert favoritord, ni som inte vill vara hemmafruar. De uppskattar inte att främmande kvinnor med gredelint hår tar bilder på dem när de manspreadar i kollektivtrafiken.

Har ni tänkt på att vissa män kanske sitter med benen brett isär av en anledning? Det KAN hända att den anledningen inte är så intimt kopplad till ER som ni så gärna vill tro. Det KAN hända att dessa män faktiskt är så generöst utrustade att de inte har något annat val än att sitta på ett sätt som inte klämmer ihop hela härligheten.

Vad skulle ni säga om ni blev fotograferade och uthängda på internet när ni sitter och mensar ned sätet på röda linjen, som ni antagligen tror är döpt efter er, era vänstervridna åsikter och er rätt att uttrycka er kring er mens? Har ni aldrig reflekterat över att stor kuk också kan medföra rättigheter?

Nej, jag har vaknat upp ur min intersektionella törnrosasömn. Jag vill garva med välutrustade, skattebetalande grabbar åt alla mensvegetarianer som tjatar käkarna ur led om sin übertråkiga jämlikhet. Hör de inte själva hur fett ocoolt det är?

Vi kvinnor har faktiskt ett val, och jag väljer att ödmjukt lyssna till min make, låta honom leda familjen, ta hand om mig och få utlopp för sin drift efter en hård arbetsdag.

Jag skäms inte för att jag numera är en ärkekonservativ fyrtioplussare som bokar tid för fettfrysning och nagelskulptering i stället för att springa omkring och visa stjärten i korridorerna. Det där fläskviftandet är bara så 2017.

Hallå, mirakeltrasa, någon? Det är mycket lättare att vara hemmafru sedan mirakeltrasan uppfanns. Man ska inte blöta den, för då förlorar den sina särskilda egenskaper. Det gäller för övrigt vaginan också. Den får gärna vara lite svårstartad, om ni förstår, så att ingen tror att man är en feministisk nymfoman. Jag vill inte att mitt raffset ska vara kladdigt redan när maken kliver över tröskeln – nej, han ska locka fram min inre hona med en utsökt blandning av romantisk uppvaktning och familjefaderlig dominans. Prrrrr.

Det enda jag ångrar i livet är att jag inte skaffade barn mycket tidigare, och att jag har varit så uppstudsig. Jag vill be alla män jag näpst om förlåtelse. Från och med nu ska jag ge efter för min längtan, som egentligen är alla kvinnors längtan, ja, jag ska knäböja inför Fallos, den enda sanna guden, och gjuta tacksamhetens tårar inför dess toviga, farligt galtdoftande majestät. Tack, livet, för Kvinnan och hennes Kung. 

För övrigt anser jag att om mensskydd borde vara gratis borde Viagra också vara det. Nej, ännu mer gratis. Män borde få gratis Viagra och en biocheck som tack för att de håller sin manlighet i full sving.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.