Eftersom det är kontroversiellt vill jag undersöka det ordentligt. Först: folkmord är definitionsmässigt ”avsiktliga och systematiska handlingar i syfte att helt eller delvis förinta en grupp utvald eller definierad genom nationalitet, etnicitet, ras eller religiös tillhörighet”, enligt folkmordskonventionen från 1952.

Gregory H Stanton, professor i folkmordsstudier, har utvecklat en tiostegsmodell för att förklara hur folkmord går till. Modellen är skapad för förhindra sådana i tid, inte för att döma i efterhand. För tre veckor sedan pekade hans organisation Genocide Watch ut att upp till steg 8 uppfyllts, men låt oss titta på varje steg utifrån det vi vet.

1–3. Klassificering, symbolisering, diskriminering

Människor delas in i ”vi och de” utifrån ras, religion, etnicitet, nationalitet. Det blir viktigt vem som är ”vit”, ”muslim”, ”jude” – och egenskaper klistras på människor utifrån grupptillhörighet. Repressalier mot gruppen blir legitima. Man hindrar organisering, förvägrar rättigheter eller till och med medborgarskap/rösträtt.

Israel erkänner inte Palestina som stat och tillämpar ett system kallat Hafrada, åtskillnad mellan invånarna, där araber som regel inte får medborgarskap.

4. Avhumanisering

Den utsatta gruppens mänsklighet förnekas. De likställs med djur eller sjukdomar. Politik och medier producerar hatfylld propaganda som leder till idéer hos den dominerande gruppen att ”vi klarar oss bättre utan dem”.

Avhumaniseringen av palestinier har nått en ny nivå de senaste veckorna. När Israel anklagades för att ha dödat 471 människor som sökt skydd på Al-Ahli-sjukhuset i Gaza rättfärdigade premiärminister Netanyahu våldet som en kamp mellan ”ljusets barn och mörkrets barn, mellan mänsklighet och djungelns lag”. Han har även pekat ut palestinier som ”amalek” (en biblisk referens till fiender som ska utrotas) och försvarsminister Yoav Gallant har sagt att det inte är människor de slåss mot, utan djur, ”human animals”. Avhumanisering blir knappast tydligare än så.

5. Organisation

Hatgrupperna tränar och planerar för att döda, skaffar sig vapen och organiserar övervakning, arresteringar och tortyr.

Övervakningen av palestinier är mycket omfattande. Det sitter tusentals palestinier i israeliska fängelser, inklusive barn, många utan rättegång. Den extrema bosättarrörelsen har utgjort fronten för att flytta fram Israels gränser med brutala våldsbrott och fördrivningar av palestinska samhällen. Nu beväpnas bosättare med automatvapen av säkerhetsminister Ben Gvir.

6. Polarisering

Moderata krafter som vill förhindra polariseringen tystas.

Det sker i Israel på bred front. Alla som protesterar mot ockupationen, från vänstern till ultraortodoxa judar, drabbas av repressalier. Organisationer för mänskliga rättigheter klassas som terrorister och förbjuds. Ett talade exempel är den stora kampanj mot de israeliska före detta militärerna i Breaking the silence som dokumenterar våld mot palestinier. Nu förbjuds kritik mot det pågående kriget.

7. Förberedelse

Folkmord börjar förklaras som självförsvar, ”om inte vi dödar dem först de oss”, rädsla skapas för den utsatta gruppen.

Jag tror inte att jag behöver exemplifiera det för den som haft ögonen öppna någon gång de senaste veckorna.

8. Förföljelse

Offren separeras från samhället. Expropriering av egendom, tvångsförflyttning, ghetton. Grundläggande mänskliga rättigheter förnekas.

Detta har pågått i 75 år. Palestinier har samlats i läger, blivit av med mark och nu har 70 procent av Gazaborna blivit av med sina hem. Israel har stängt av mat, vatten, mediciner, el och alla andra förnödenheter till Gaza, samt bombat livsviktig infrastruktur som solpaneler, vattenreservoarer och bagerier. Nu svälter Gazaborna, och hundar äter på döda människor, som inte har kunnat begravas.

9. Utrotning

Milisgrupper och militär börjar döda och fördriva människor i stor skala. Alla spår efter gruppen börjar raderas.

I Gaza är nära hälften av staden nu reducerad till grus, samtidigt som israeliska soldater planterar träd på den nyss palestinska jorden.

10. Förnekelse

Förövarna förnekar att det händer, eller har hänt.

Allt våld från Israel kallas självförsvar, även det otvetydigt olagliga användandet av vit fosfor. Samtidigt kallas allt våld från palestinier terror, även lagligt motstånd mot ockupationen.

I text efter text som med emfas klassificerar, avhumaniserar och polariserar, rättfärdigar även svenska debattörer den etniska rensning Israel nu genomfört i norra Gaza. Man säger att israeliska soldater ”dödas” (eller till och med ”mördas”) medan palestinska civila ”dör”. I ett nyhetsinslag rapporterade SVT om en demonstration mot folkmordet. Dagen efter gick de ut med en rättelse, bad om ursäkt att man råkat kalla det för folkmord. Motståndet mot att se vad som pågår och kalla saker vid dess rätta namn kan inte kallas annat än förnekelse.

Ett enda steg av de tio är för mycket. Alla steg mot folkmord måste leda till kraftfulla motåtgärder. Nu är det många fler än ett.

Den israeliska historikern Raz Segal har rätt när han kallar det som pågår ”ett skolboksexempel på folkmord”: avsiktliga och systematiska handlingar i syfte att helt eller delvis förinta palestinier, som nationell, etnisk, rasmässig och religiös grupp, från stora delar av Gaza och Västbanken där våldet eskalerar.

Oavsett vad vi kallar det så sänds just nu brutala vidrigheter live. Det behöver fördömas och förhindras, nu.