Krönika: Fler och fler kommer till badhuset

Det finns inget bättre aktivitetshus för lek och rörelse än ett badhus. Plaskdamm, undervisningsbassäng, motionsbassäng, bubbelbad och relax-avdelning. Jag kan inte tänka mig något mer demokratiskt ställe att motionera på. Allt annat har ålderspärrar. 

Tidigt på morgonen kan simhallen kännas ödslig ibland. Men det är lugnt och skönt i bassängen. Klockan nio blir det mera liv.

Tystnaden är som borttrollad och kvittrande ungar strömmar in till motionsbassängen för att avlägga simprov. Det är som ett tecken att jag ska ge mig iväg. Ibland krockar jag med barn som ser ut att gå i första klass. De har bråttom till simlektionen. En del av barnen har inte varit i ett badhus innan skolan nu har skickat dit dem. Entusiasmen är det inget fel på! Tjejerna vimlar omkring och vet knappt till sig i ivern att komma ut i simhallen snabbt nog. Sniglar, hojtar en liten tjej med flätor till sina kamrater. Vi måste komma före pojkarna!

Badhuset Energikällan i Lindesberg har firat 25 år i år.  Under årens lopp har det många gånger stått i tidningen att badhuset har gått med flera miljoner i förlust. Aldrig står det att biblioteket har gått med förlust fastän boklån också subventioneras. 

Skolorna står för en betydande del av besöken i badhuset. Sedan 2011 är simkunnighet ett krav för godkänt i ämnet Idrott och hälsa i år 6. Om Lindesberg inte hade någon simhall så skulle eleverna bussas någon annanstans och kommunen få betala för det. 

Framför allt är badhuset Barnens hus. Lördagar och söndagar har blivit familjedagar i badet i synnerhet när det är dåligt väder. När fler stannar längre behövs det mellanmål. Cafeterian har inte bara ordinärt fika utan även pannkaka med sylt, varma chips eller glass. Hela badanläggningen är varmare än förr och i vattnet är det minst 27 grader. 

Örebroare som tycker att Gustavsviksbadet är för stort beger sig till Lindesberg med barnen. Ljusnarsbergsbor väljer att komma fast den numera privata badanläggningen vid Gillersklack finns. Energikällan i Lindesberg har det där lilla extra som bubbelpooler och en vattenrutschkana kan ge. 

För en ort i glesbygden är det viktigt att ha god samhällsservice, sådant som badhus, ordentliga bibliotek eller utbildning för alla barn och ungdomar. Allt det tillsammans kan avgöra om människor vill bo på en plats eller inte. 

Om inte Lindesbergs badhus fanns skulle jag inte simma regelbundet. En del av barnfamiljerna skulle transportera sig till större städer med bad, men inte alla. Skolbarnen skulle få lära sig simma men inte kunna gå och bada själva. Linde simsällskap skulle inte kunna ha sin livliga barn- och ungdomsverksamhet.

Tack vare samarbetet med det privata gymmet är badet öppen längre på kvällarna än förr. Det ger fler besökare även till badet och sidoinkomst i form av hyra. I år har antalet besök redan passerat 100 000. Kanske blir första året vi inte får höra ordet förlust i samband med Energi-källan.

Ibland tar det emot att gå till badhuset. Bäst fungerar det psykologiskt att ha ett årskort som måste utnyttjas. Ibland lurar jag mig själv att jag bara ska bada bastu. Sedan simmar jag i alla fall.