Inspiration: Unga glada kändisbarn gör ”feministisk ideell porrfilm” och passar samtidigt på att argumentera mot ett förbud av kommersiell porr.
Möjligheter: Oändliga.
Nedan följer vad som ryms i en krönika. Jag kallar projektet ”Feministisk porr är lite som ...”
1. Lyckliga trebenta katter
Målgrupp: Idealisten.
Drivkraft: Goda intentioner. Vi tar en företeelse som associeras med något trist. Här: lemlästning av djur. Vi lägger till ett ord med positiva förtecken och undersöker vad som händer. Idén bygger på utforskandet av olika sätt att göra katterna lyckliga trots ogynnsam förutsättning. (Därför att lemlästning av katter kommer ändå alltid finnas – men psykopaterna ska inte få ”äga” frågan.)
OBS: Bygger på att vi bara använder oss av frivilliga katter som haft det bra på tre ben.
Riskmoment:
1. Svårigheten i att förnya en primitiv genre – men om vi lyckas och det resulterar i en rik och komplex bild; bör det ens betraktas som porr, eller jag menar, lemlästning av katter?
2. Ett samtidigt förespråkande av icke-förbud mot en parallell miljardindustri av lemlästning av katter, som alla skiter i, kan framstå svårförenligt med din vurm för den ”lyckliga”. I synnerhet om du samtidigt sagt dig vilja motverka just detta.
2. En längtan efter en enkel tidsenligt nyliberal märkning
Målgrupp: Den Begreppsförvirrade
Drivkraft: Etablerandet av enkel och tidsenlig konsumentupplysande symbol för märkning av s.k. ”feministiska” projekt vars användande av begrepp som till exempel ”patriarkat” å ena sidan, och negligerande av majoriteten av icke-mäns förutsättningar å den andra, annars riskerar att vilseleda många.
Till exempel skulle det kunna framstå som oetiskt att ett par innerstadstjejer från Stockholm ser det som sin plikt att argumentera mot ett förbud av kommersiell porr, vars kopplingar till kön, klass, etnicitet, social utsatthet för oss långt bortom poetiska experiment. Någon skulle t.ex. kunna ifrågasätta om det poetiska verkets skildrande av incest (en mamma lär sin dotter att onanera) riskerar att bli till något mer än ett konstnärligt utforskande i mötet med den fria marknaden. Någon skulle kunna påpeka att all porr som produceras av marknaden skapar en efterfrågan på mer och grövre porr, och i förlängningen ett samhälle så färgat av ett pornografiskt iscensättande av ”sex” att det största problemet för de allra flesta inte är att vi inte vågar stå för våra preferenser. Det är att fler och fler män skiter i dem.
3. Rut-avdraget
Målgrupp: Shopaholic på den fria marknaden
Drivkraft: Vi vill befria nån! Vi bara råkar börja med den med mest makt, på den med minst makts bekostnad. Oops. Vi bara råkade rätta oss efter spelreglerna i ett kapitalistiskt samhällssystem där alla kroppar har ett pris och om detta pris är tillräckligt lågt blir kroppen till en vara. Men däremot tror vi faktiskt på att vem som helst kan städa toan hos vem som helst, eller bli regissör, och att alla de som vant sig vid att flaskor körs upp i kvinnors anus kommer vakna imorgon med en stark längtan till etisk konsumtion. Konkurrensen är ju som bekant etikens och rättvisans bästa vän. Och när vi ändå talar relationer: varför inte tala om hur porren och kapitalismen kopulerar? Där kan vi snacka njutning!
4. Expedition Robinson
Målgrupp: Den som gillar läget
Drivkraft: Kampen om överlevnad. Här tänker jag mig någon slags installation, lite som en sådan där Robinson-ö, och att vi får följa en person som inte alls ifrågasätter varför hen försatts på den där jävla ön från början, utan är väldigt ståndaktig och liksom ”Nu är det så här bara. Vi är på en ö och det är vad vi har att jobba med. Jag tror inte på en värld där jag inte bor på en ö. Vi kan bara göra det bästa av situationen”.
Riskmoment: Lite likt föregående projekt, men mer folkligt.
5. En konstnärlig succé
Målgrupp: Den som gillar film bara
Drivkraft: Konstnärlig ambition! Att skildra verkligheten som den är.
Öppningsscen: ”En kvinna kliver ut på sin balkong och blickar ut över till exempel Karlavägen. Hon är attraktiv, men saknar inte pondus. Hon vänder sig mot publiken, men inte så det tillfredsställer den manliga blicken. Yrvaket betraktar hon världen. Hon har suttit och klippt film hela natten, och har därför inte märkt att det samlats en stor folkmassa nedanför. Det äro tusenden av anonyma penisar och anus. Andras instrument för kåthet. I ren välvilja utbrister hon spontant: ”Har folk ingen rätt till sina kroppar? Men låt dem då få feministisk porr!”
