Dubbeltorsk!
Det går knappt att skriva utan att flina: rånad, bötfälld OCH otillfredsställd!
Polisen tror på ett stort mörkertal, för än så länge är det lite pinigt att köpa andra människor. Och frankly, jag fäller då inga tårar för den som försökt.
Precis som dubbeltorsken är torsken generellt svår att känna igen och smälter lätt in i det omgivande samhället. I Sverige för den en skygg tillvaro men internationellt välkomnas den och dess allierade i allt från talkshows till börsen. Ibland gömmer den sig bakom tinderprofiler. Ibland är den polis med tjänsteleget i bakfickan. Ibland minister. Torsken har olika ålder, bakgrund och finns över hela samhällsstegen. Samlande för hela torsksläktet finns egentligen bara två tydliga kännetecken: De är män och de föraktar kvinnor.
I Sverige är det kriminaliserat att köpa sex, men inte att sälja. Kvinnorörelsen vann den då unika ”sexköpslagen” 1999 och än har den rejäl backning. Men det finns de som vill stoppa fisket och legalisera prostitutionen. Hittills främst ett gäng löjliga ungliberaler, men allt oftare kommer snacket också ifrån vänsterkanten. Så det gäller att hålla linjen, att vakta det vi vunnit. Där ute väntar en blodtörstig biljonindustri redo att expandera. En vars våta dröm vore om Sverige, sexköpslagens själva mamma, släppte siktet på torsken.
Legaliseringslobbyn mörkar marknaden och torsken. Istället flyttar den fokus tillbaka till den säljande parten och kallar prostitutionen ett ”arbete”. Men ingen man sa någonsin: Din jävla kassörska! Hon är en städerska! Eller: lyssna inte på den lilla förskolläraren!
Överallt i världen slängs det i ansiktet på kvinnor. Jag kommer aldrig glömma när någon först sa det till mig: Jävla hora.
Ba så, rätt in i hjärtat. För det betydde knappast: ”Du är en (jävla) person som arbetar med sexuella tjänster”. Det betyder alltjämt: ”Jag föraktar dig, jag hatar dig för att du är kvinna.”
För vad är det som driver män att prostituera kvinnor? Göran Therborn skriver i sin bok ”Kapitalet, överheten och alla vi andra” från 2018 om kapitalistisk härskarkultur - hur varje dominerande klass upplever ett berättigande, en självklar tillgång till allt vad de kan önska. Liksom, det är bara å ta för sig gubbar, inga konstigheter! Världen är vår! När marknadsekonomin möter patriarkatet uppstår den moderna prostitutionen, och dess själva fundament är män som patriarkatets härskande klass. Men den med pengar har ingen okränkbar rätt och det finns sånt som aldrig kan valutaväxlas. Världen är inte deras och med siktet på torsken stigmatiserar vi den, som tror sig ha rätt till en annan.
Själva varan, om det inte är kvinnan själv, är maktförhållandet, den ojämlika relationen. Det är i den han är fri att göra som han vill med henne, i den hennes kropp och sexualitet är till för hans behov. Samtycke görs till en fråga om betalning och förövare görs till konsument. Legaliserad prostitution är förstärkande av den manliga härskarkulturen och bekräftande av dess självuppfunna rättmätighet. Varför skulle vi ge dem det? Att ge efter för efterfrågan är att ge upp på tanken om att någonsin kunna leva sida vid sida.
Feminister som håller fortet föraktar torsken, men har ännu inte gett upp om den manliga sexualiteten. Vi värnar den kvinnliga sexualiteten, det fria samtycket och tron på att mäns sexualitet inte måste vara en destruktiv kraft på vår bekostnad. Fan om man inte visste bättre skulle man änna tro att det var vi som var ”sexradikala”. Sex på lika villkor är fortfarande 2019 en verkligt normbrytande tanke.
Men radikala kallar de sig, de som verkar ha glömt hela världshistorien och påstår att handeln med kvinnor är frigörande och modern. Kanske är det den minst normbrytande och mest reaktionära idé som någonsin hörts i vänstern. För ni vet, den ”feministiska vänster” som hejar på en marknad för profit på könsförtryck måste ändå klassas som helt förvirrad. Medan torsken simmar fritt sitter de där snyggt i den härskande klassens båt. Plats finns för den som inte packar några egna intressen.