Krönika: Får livets rytm plats i omställningen?

Energimarknadsinspektionen skriver att det finns privat- och samhällsekonomiska vinster att göra om vi minskar elanvändningen under morgonens och kvällens toppar. Här är myndigheter och forskare eniga om att sådan flexibilitet från hushållen är en viktig del i att framtida hållbara energisystem ska fungera. Den som har ett elavtal med timpris märker det direkt i plånboken. Inom några år ska även hushåll med fasta elavtal betala mer under topplasttimmarna tack vare nya prismodeller hos elnätsföretagen.

Men det finns också forskare som är kritiska. Som påpekar att dagen ju har sin rytm. Skola, jobb, matlagning, tvätt. De ifrågasätter att vi ska ändra vår elanvändning samtidigt som samhällets rytm i övrigt förblir densamma. Kanske är det möjligt för den som har råd med styrutrustning och kan programmera hemmet att ducka för pristopparna. Kanske är det enkelt för oss som har möjlighet att jobba hemifrån och kan sprida ut tvätt och matlagning över dagen.

Kanske spelar det ingen roll för den som har råd att använda el när den är som dyrast.

Men bakom topparna finns människor som hämtar barn och använder energi för att ta hand om dem på tider som är utanför deras kontroll; som behöver köpa mat före styrutrustning; som av olika anledningar behöver ljus, värme, och elektronisk utrustning även när elen är som dyrast. I framtida energisystem riskerar deras kostnader att öka mest.

När jag kommer hem ikväll och sätter på ugnen är pristoppen förbi; även idag gick min rytm i en annan takt än den stora massans. Är jag en hjälte i omställningen?