Men låt oss, i stället för att sörja det som inte blev, glädjas åt det som har varit.
För ganska exakt ett år sedan anställdes jag på ETC Jönköping. Jag hade en månad på mig innan den första tidningen skulle publiceras i februari. Och som ensam redaktör hade jag relativt fria tyglar att innehållsmässigt forma den tidning jag trodde skulle behövas i den här stan. Jag tog mig tid att analysera den journalistik som gjorts i Jönköping de senaste åren – och ganska snabbt blev det i alla fall för mig tydligt vad som saknades.
I Jönköping, precis som i resten av världen, har digitaliseringen inneburit mycket positivt. Jönköpings medier har på senare år blivit bra på de snabba digitala publiceringarna. Men i takt med att journalistiken blir snabbare så försvinner den långsamma research som ofta är det enda sättet att komma in på djupet – och beskriva verkligheten bakom kulisserna. För mig blev det tydligt att de djupgående texterna om lokalpolitiken lyste med sin frånvaro.
Vi tar ett par exempel. För ett år sedan visste de politiskt intresserade i Jönköping att någonting hände med Miljöpartiet inför valet 2014. Hela ledningen byttes ut. Men ingen journalist hade gått på djupet för att se hur det egentligen gick till och vad det berodde på. På samma sätt visste de flesta att det pågick interna strider inom Moderaterna i Jönköping – men få, om någon utöver dem själva, visste vad de egentligen bråkade om. Och på samma sätt var det mer eller mindre en offentlig hemlighet att Alliansen tog stöd av SD i region-politiken. Men hur såg samarbetet ut?
Med ETC Jönköping ville vi hitta svar på de frågorna. Vi ville visa politiken inifrån på ett sätt som vi inte har fått se lokalt i Jönköping.
Allting har inte gått som planerat. Många sena tisdagsnätter har jag suttit och slagit med knäven mot tangentbordet och förbannat att jag inte fått fram någon uppgift som jag skulle ha behövt. Och som papperstidning har vi dessutom flera gånger blivit omsprungna av konkurrenterna. Jag har lämnat in texter vid pressläggningen på onsdag som då innehållit spännande och tidigare helt okända uppgifter – bara för att sedan se Jönköpings-Posten eller P4 Jönköping publicera nästan exakt samma sak innan vår tidning hunnit komma ut till prenumeranterna på fredagen. Och vi ska inte ens tala om frustrationen över att prenumeranter ibland har fått sina tidningar först måndag i stället för på fredag. Eller när folk har fått vänta på tok för länge innan prenumerationen har rullat igång.
Men, barnsjukdomarna till trots, så är jag stolt över den tidning vi har gjort det här året. Inte minst blir jag det när jag nu sammanfattar året med ett antal av de reportage vi har gjort. Häng med och återupplev resan här. Själv går jag nu in en annan tjänst inom ETC-koncernen. ETC lever vidare och förhoppningsvis är det inte sista gången vi får se den här typen av politiska reportage i Jönköping.
God Jul och gott nytt år!