Vårens tid är nu. Tiden när livet pulserar och utvecklas. Utvecklas genom att det också är pollineringens och fortplantningens tid. Det är det biologiska livets genidrag, att två olika individer ska mötas för att ett nytt liv ska skapas. För då skapas hela tiden en ny individ som inte är någon annan lik i varje detalj. Och livet utvecklas hela tiden. Som Darwin har lärt oss utvecklas somliga mindre väl anpassade till sin miljö, och försvinner. Men somliga finner ett livsutrymme och skapar vidare, och fortsätter att skapa vidare!
Detta gäller, som vi alla vet, för oss som biologiska varelser (med undantag för encelliga livsformer förstås, men de har ju begränsande möjligheter). Men så är det även med mycket annat som vi människor behöver. Kunskaper, idéer, visioner, engagemang. Dessa måste skapas på nytt och på nytt i mänskliga individer, annars tappas livskraften. Och det gäller också för oss som gemenskap.
När jag skriver detta är det söndag och pingstdag, och jag blickar bakåt på en späckad helg, för mig själv och bygden. En bra helg. Kulturskolan hade sitt vårskrik där eleverna får visa upp vad de skapat under terminen och stolta föräldrar, syskon, släkt och vänner strömmar till. Cykelloppet Skiffertrampet lockar hurtiga besökare från när och fjärran till att starta i Grythyttan. Lions ordnade en vårmarknad med loppis där det fanns möjlighet för oanvända prylar att komma till glädje för någon annan. I kyrkan hade vi konfirmation med härliga ungdomar som är på väg in i vuxenlivet. Allt var kul! Det som grep mig lite extra var den familjefest som Boab, ABF, Hällefors herrgård och Hyresgästerna ordnade. Kul med uppträdanden av folkkära artister och kyrkokör, dela mat och glädje, en härlig blandning av gamla och unga, migranter och infödda. En strålande mötesplats för nytt liv och nya livsmöjligheter! Sådana mötesplatser – och fler av dem! – behöver vi för att få livskraft i vår bygd. För att skapa nya möjligheter!
Ser att en flytt av kommunens kontor till det fantastiska Formens hus kan öppna upp det gamla kommunhuset för nya möjligheter med sitt torgläge. Tillsammans ger bägge husen möjligheter till nya samlings- och mötesplatser som blir som en symbol för att vi vill något nytt med Hällefors/Grythyttan. Att vi här vill vara skapande! Att vi, vi vill vara en kommun med invånare som kan möta varandra med en vilja och attityd att tillsammans kan vi gå vidare i livets och samhällets processer.
Ingen har sagt att det ska vara lätt med utveckling. För att citera Karin Boyes mest kända strofer:
”Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer och det som stänger.”
Men även om det är bekvämt att vara i det som vi redan känner till, så låt oss, var och en och tillsammans, vara en vårens knopp! Ge den näring att brista!
