Krönika: "En bra ryggsäck att ha på en arbetsplats"

Linda Månsson, 41 år, anar att hennes funktionshinder är medfött. Men hon märkte inte av det förrän runt 2001. ETC Malmö träffar henne på sjukhuset i Kristianstad där hon arbetar. Sedan augusti arbetar hon på akutmottagningen fyra timmar om dagen. Här har hon hand om frukost- och lunchbeställningar, hjälper till med frukostservering, förrådsbeställning och uppackning. Hon är på en arbetsplats där hon trivs oerhört bra.

Men vägen dit innehåller mycket smärta. 2001 mådde hon riktigt dåligt för första gången. Hon hade mycket ångest och sökte därför hjälp. 

– Jag fick höra att jag inte mådde tillräckligt dåligt för att få hjälp.  Men sedan följde perioder där jag mådde mycket bra, inget kunde stoppa mig, för så är det när man är bipolär som jag. 

”Det bästa som kunde hända”

Perioder när hon mådde bra växlade med perioder med depressioner. 2007 mådde hon så dåligt att hon började skada sig själv. 

– Jag skar mig själv väldigt illa. Det är hemskt för jag skadade inte bara mig själv utan också mina närstående. Samtidigt var detta det bästa som kunde hända mig, för då fick jag hjälp, fantastisk hjälp här från psykiatriska kliniken i Kristianstad, berättar hon.

Läkaren som hjälpte henne då har Linda Månsson fortfarande kontakt med. Hon vet att han finns där om hon behöver hjälp. 

När hennes dåvarande arbetsplats Kriminalvården organiserade om 2005 blev Linda Månssons nya arbetsplats sexualvårdsavdelningen. En arbetsplats som hon kände att hon inte kunde arbeta på, varpå hon blev utan jobb. Perioder med ströjobb, arbetslöshet, sjukskrivningar och olika rehabilitering följde. 

Projektet Vägen In kom hon med i 2011. 

– Projektet började väldigt bra. Vi träffades i grupper och hade intressanta föreläsningar och samtal. Vi skrev CV och pratade om hur vi skulle kunna få jobb. Sedan hände faktiskt ingenting. Då var jag på väg att hoppa av. 

Men samtidigt fanns stödet från projektledaren Christine Fernström och Kicki Alvåg, handledare på Furuboda Arbetsmarknad. 

Linda Månsson fick en praktik på en avdelning på Centralsjukhuset Kristianstad. När sedan Morgan Lundin, enhetschef på akutmottagningen, insåg att hans avdelning kunde erbjuda Linda Månsson bra arbetsuppgifter och samtidigt avlasta den befintliga personalen, bytte hon avdelning. Sedan augusti är Linda Månsson en i gruppen. Morgan Lundin beskriver att hon är precis som vilken anställd som helst. 

– Lindas livserfarenhet och bakgrund tillför något. Det är en bra ryggsäck att ha med på en arbetsplats, säger Morgan Lundin. 

För den övriga personalen har Linda Månsson inneburit avlastning. Vårdpersonalen har fått mer tid att ägna sig åt patienterna. Rätt personer gör rätt saker helt enkelt, och det är tydligt att alla inblandade önskar att hennes jobb ska få en fortsättning – det är en tidsbegränsad anställning Linda har. 

Vuxit och blivit positiv

Linda beskriver sin arbetsplats som fantastisk. Hon har fått den hjälp hon har behövt, aldrig varit rädd för att be om hjälp, samtidigt som hon snabbt blev självgående. I dag lever hon ett mer normalt liv, utan dessa växlingar av bra och dåliga perioder på samma sätt som förr. Medicinen gör att det är mer stabilt. 

Hon har utvecklats enormt konstaterar hon. 

– Min sambo och jag träffades 2010. Då mötte han en dyster människa, med hår som var färgat svart. I dag ser han en ljus människa, inte bara när det gäller hårfärgen. En person som har vuxit, blivit positiv och kommit ut ur den dystra tillvaron.