38. Siffran lyser på skärmen. 38 kompatibla män finns det för mig i detta land, upplyser Chat GPT. Ska de dessutom vara singlar är vi nere på hälften. Hur många av dem som bor inom tio mil från mig? 12. Inte konstigt att det går knackigt att hitta en partner.
Jag tillhör inte dem som har en lista på kriterier som måste uppfyllas för att någon ska få bli ihop med mig. Inget fel med listor, det är säkert vettigt för att inte irra bort sig fullständigt i någon idiot för att han typ luktar gott. Men jag har ingen. Vad jag dock har är en diffus känsla, styrkt av anekdotisk empiri bland vänner, av att det ändå inte verkar finnas många som uppfyller ens ganska basic önskemål. En känsla som inte sällan leder till uppgivenhet – är det ens lönt att försöka?
Så slår det mig. Den där känslan kanske kan kvantifieras? Kunskap är makt heter det ju och om man nu prompt vill ha en snubbe med sommarhus i Stockholms skärgård exempelvis, kan det väl inte skada att veta hur stor pool av män man har att välja från (cirka 20 000).
Jag slår mig ned vid tangentbordet och ber Chat GPT räkna ut hur många män som rent statistiskt skulle kunna kvala in som romantiskt intressanta i mitt liv. En uppskattning, utifrån ett antal kriterier som vid varje nytt steg sållar bort x antal personer. Typ: jag vill ha en man som inte är otrogen. Hur många blir kvar när vi tar bort den procentuella andel som uppskattas vara otrogna mot sina partners?
Obs, det var ett illustrerande exempel, inte ett faktiskt kriterium. Man får passa sig. Lätt att bli girig.
Men till och med ideologiskt är jag givmild. Fibblar fram och tillbaka mellan vilka partier jag kan sträcka mig till att min partner kan få rösta på.
Nej, jag börjar avgränsningen ödmjukt, med ett väl tilltaget åldersspann på sisådär 25 år. Det finns 1,7 miljoner män som passar, meddelar Chat GPT. Inte illa! Sedan går det raskt utför.
Alltså, det är ingen utopisk mall vi jobbar oss igenom. Inga krav på vare sig humor, intressen, ambition, empatisk förmåga eller ekonomi. Inte heller några specifika krav på utseende, utöver längden förstås – jag är tjej, stäm mig – men till och med där är jag nästan löjligt generös. Låt mig säga såhär; de hypotetiska männen i statistiken får bra många fler centimetrar att förfoga över än om jag mött dem i en bar.
Kriterium efter kriterium krymper skaran av potentiella livskamrater. Jag ber Chat GPT räkna bort rasister. Poff! Sexköpare och män med aktivt missbruk. Poff! Män som är okej med att inte få barn – men också kanske vill ha barn. Poff poff poff!
Det är vid politiken det stora tappet sker.
Att dela politiska värderingar är inte så noga för män har ju färska studier – samt den senaste säsongen av amerikanska “Love is Blind” – visat, men för oss kvinnor är det ganska jätteviktigt eftersom vi ogärna vill dela vårt liv, hem och kropp med någon som tycker att vi är mindre värda som människor.
Men till och med ideologiskt är jag givmild. Fibblar fram och tillbaka mellan vilka partier jag kan sträcka mig till att min partner kan få rösta på. Landar i en storsint approach. Jag är inte omöjlig minsann, kanske kan vi ha spänstiga diskussioner? Lägger till “analytisk” och “uppskattar diskussion” som kriterier – något som gäller för ungefär 600 000 män totalt upplyser Chat GPT, baserat på faktorer som samhällsintresse och IQ-nivå. Ja, det känns inte bra i magen att rensa såhär på ett nästan genetiskt sätt men nu har vi det verktyg vi har.
Jag matar vidare. Ettor och nollor flyger runt i cyberspace och landar en millisekund senare på min skärm. Vi har ett resultat. 38. Varav 19 singlar. Varav 12 uppskattas bo inom tio mil från Globen.
Märk väl att detta är 12 acceptabla kandidater. Dessutom har attraktion lämnats helt utanför ekvationen. Jag ska liksom tända på dem också?!
Nä, muntert är det inte. Och sett i detta ljus kanske det är läge att sluta misstänkliggöra övervintrade singlar i medelåldern för att vara några slags småaktiga finsmakare.