Jag vill börja med att säga att den är grov och i högsta grad handikappande. En gång när min kompis fick hicka bytte jag tunnelbanevagn för att jag var rädd för att han skulle kräkas (alla som har spyfobi vet att hicka är ett tecken på att något hemskt håller på att hända). Jag undviker mat som jag fått för mig att man blir magsjuk av och det jag bävar mest för med ett potentiellt moderskap är perioden under graviditeten när man är illamående. För att inte tala om småbarnsåren när vinterkräksjukan verkar obligatorisk minst en gång per säsong.
Jag vet inte om det är tur eller skicklighet, men på något vänster har jag lyckats hålla mig från att kräkas de senaste tio åren. Det skrämmer mig att skriva det eftersom min vidskepliga sida tänker att jag kommer att straffas. Samtidigt är jag beredd att ta risken för att göra min poäng tydlig: det går att leva ett liv utan att kräkas.
Att röra sig längs Stockholms gator efter klockan elva tyder på motsatsen. Det är ett ständigt parerande, inte bara för att undvika att få någons rödvinsdränkta matrester på sina nya stövlar, utan också för att slippa ha att göra med de lobotomerade fyllos hälften av min bekantskapskrets förvandlas till så fort solen går ner. ”Vad är det för fel på er?”, vill jag skrika åt dem, medan de sitter där med fiskögon, oförmögna att yttra något annat än en rap. Fattar ni inte att ni är tråkiga när ni blir så här fulla? Men av någon outgrundlig anledning är den överdrivet berusade individen ingen som förtjänar kritik. Tvärtom. Den överdrivet berusade individen förväntas bli bemött med sympati, till och med stöd.
Mojtaba Ghodsi är VD på IQ som arbetar för ett smartare förhållningssätt till alkohol. När jag ringer honom för att prata om spykulturen presenterar han en annan bild av verkligheten.
Enligt honom har alkoholkonsumtionen bland unga (från gymnasieålder upp till 30) minskat de senaste decennierna och den enda åldersgrupp som dricker mer nu än tidigare är pensionärer. Förvirrande, med tanke på mina erfarenheter, men enligt honom har också alkoholvanorna börjat variera mer mellan olika konstellationer. Kanske tillhör jag helt enkelt bara en ovanligt alkoholvänlig subgrupp. Jag frågar om Ghodsi skulle kategorisera att kräkas på fyllan som ett problematiskt alkoholbeteende. Han svarar ödmjukt att en sån fråga är bättre att ta med en läkare, men att det nog kan kategoriseras som problematiskt om man inte är i sina debutår som alkoholkonsument.
I sammanhanget kan det låta som att jag är en förespråkare av en torr nykterhetsrörelse. Så ligger det inte till, snarare tvärtom. Jag älskar alkohol och dricker det ofta. Att jag inte förespråkar ett redlöst samhälle där marken är täckt av spyor handlar till stor del om denna kärlek till alkoholen. Jag vill inte att folk ska behöva gå hem för att de är för fulla! Jag vill att kvällarna ska fortsätta längre än de gör om någon sänker fem öl på två timmar. Men utöver det, och utöver min nämnda fobi, handlar det om något så borgerligt som vett och etikett.
Så här är reglerna: fram tills att man är 18 får man bli hur full och jävlig man vill. Men i samband med de rättigheter som presenteras på myndighetsdagen (rätten att rösta, rätten att köpa alkohol på lokaler, rätten att ens vistas på lokaler) kommer också vissa skyldigheter. Bland annat: du får inte kräkas. Det är för infantilt och äckligt.
Det är dessutom enkelt att undvika. Jag kan inte förstå att detta ska behövas, men efter år av samtal som plötsligt avbrutits av att någon behöver rusa mot toaletten och skräckfyllda nätter där jag blundat och hållit för öronen för att slippa bevittna hulkandet och hostandet, kommer nu några mycket grundläggande knep för att behålla både värdigheten och maginnehållet under kommande helg:
1. Ät bröd
När jag ska ut brukar jag börja kvällen med lite baguette. Detta är högst ovetenskapligt men jag upplever att brödet har en uppsugande funktion som gör att alkoholen inte rusar rakt in i blodet. Det är dessutom billigt (ibland gratis) att beställa på restaurang.
2. Lyssna inåt
Kroppen är en fantastisk uppfinning, den kommer skicka ut red flags innan det är för sent. Det kan handla om mer eller mindre subtila signaler, men de finns där och om du inte märker av dem är du antagligen redan för full.
3. Galoppen
Den lilla ölen, som är norm i alla normala länder, är inte bara smakfullare. Den gör dig också mindre full. Vissa av mina vänner (endast män, såklart) tycker den är löjlig på samma sätt som de tycker typ poke bowls och bloggare är löjliga. Jag kan förstå det. Men vet ni vad som också är löjligt? Att inte kunna kontrollera sitt kroppsinnehåll.
