Jag har ett google docmed titeln ”Ekonomi och budget” ständigt öppet i en Firefox-flik på datorn. Jag begriper mig inte riktigt på kalkylark så jag har gjort hemsnickrade spalter märkta ”inkomster” och ”utgifter” i ett vanligt ordbehandlingsdokument. På utgiftssidan står fasta boendekostnader, mobiltelefon, avgift till facket och a-kassan, CSN-återbetalning samt ”mat och grejer” (det vill säga allt man köper på Coop, oavsett ätbarhet).
Det finns ingen ”övrigt”-rubrik, eftersom det inte blir så mycket ”övrigt” att orda om när allt är betalt. Som en förkrossande stor andel svenskar har jag sett mina ekonomiska marginaler krympa snabbare än dagsljuset hann återvända under 2023.
Till följd av befolkningens avmagrade plånböcker har spalterna fyllts av välmenande (får man anta) spartips. Vissa av dem så verklighetsfrånvända att klockorna stannar, förtjänstfullt sammanfattade av Jenny Lindström i Dagens ETC (17/4). Åk inte till Val Thorens på skidresa, gräv fram löjrom och älgstek ur frysen istället för att köpa ny festmat samt det evigt återkommande: skippa att äta ute. Vidare kunde man i DN (10/2) läsa tipsen att inte åka utomlands flera gånger per år och inte ”byta bil varje år”. Riktigt bra tips, det där med bilen kommer bli svårt, men man får verkligen göra sitt bästa för att motstå frestelsen. För inflationens skull.
De flesta tipsen som surrat som hungriga myggor är dock inte fullt så hutlösa som dessa. Till synes i alla fall. TV4:s Nyhetsmorgon bjöd in ”superspararen” Therese Hagman (26/5) som tipsade om hur man kan omvandla 500 gram smör till ett kilo bordsmargarin. Lite gulligt. Men långt ifrån alla spartipsare är så innovativa utan nöjer sig ofta med ett ”förhandla boräntan” och ”köp inte hämtmat”. Som om vi, fåren som befolkar detta land, inte begriper att hämtmat är dyrare än hemlagat och att man kan ”förhandla” sin boränta. Åtminstone på papperet.
För i verkligheten är det nämligen så att det i stort sett enda sättet att få ner bolåneräntan något väsentligt är att komma ner i belåningsgrad genom att amortera på lånet. Så visst, om du har några hundra tusenlappar liggande kan detta vara ett bra tillfälle att investera dem i din bostadsrätt, då kan du få ner dina räntekostnader. Annars tittar vi på en förhandlad minskning på omkring 200 kronor i månaden, om man har tur. De pengarna äts sedan direkt upp av osten till barnens frukostmackor.
Det gemensamma för samtliga spartips, verklighetsförankrade eller ej, är att de försöker få dig att tro att det är ditt eget fel att du är pank. Tonen kan ibland tangera ett dubiöst pyramidspel: ”Så mycket kan DU tjäna genom dessa enkla förändringar!” Och de enkla förändringarna i fråga är att till exempel släcka lampan i rum man inte vistas i. Men själva grejen är att det just nu är dyrt att leva och ingen mängd hemgjort Bregott kommer att förändra den saken.
Det är därför alla dessa tips är dåliga. För att de inte fungerar. Såtillvida man inte tillhör den klass som flera gånger per år åker utomlands och byter bil så finns det nära noll att göra för att minska sina omkostnader eftersom det inte har med konsumtionsmönster att göra utan prisökningar. När paprika kostar 70 spänn kilot är det inget annat än ett idiotförklarande av folk, som självaste riksbankschefen Erik Thedéen gjorde (SvD 22/2), att upplysa om fenomenet ”extrapriser”.
För övrigt: I veckan gick Elgiganten ut med att de fyllt på lagret av fläktar inför den stundande rekordvärmen i sommar. Någonstans mellan fläktarnas surr och solens gassande hör man klimatundergångens melodi. •
