För någon vecka sedan intervjuade Aftonbladet ”Anders”, 71 år, som beklagade sig över att det gick trögt att sälja villan i en attraktiv del av Stockholm. Tillsammans med sin fru hade han köpt huset för 30 år sedan, för 200 000 kronor. Sedan dess hade de knappt ens renoverat. Nu var de oroliga över att de kanske inte skulle göra mer än åtta miljoner kronor i vinst på att ha haft ett hus att bo i.

Efter att ha skrivit ett par artiklar om framtidens äldreboende ställde jag mig i våras i en seniorbostadskö. Det kändes vettigt, eftersom jag aldrig kommer att bli en ”Anders”.

De lyxiga seniorbostadsrättsboenden som nu byggs framstår redan som utom räckhåll. Ett exempel är kedjan Bovieran, vars boenden förses med glasöverdäckade vinterträdgårdar, gym och bastu. Givetvis anspelar namnet på Rivieran och givetvis grundades Bovieran i Göteborg. Hittills har omkring 30 enheter byggts.

Ett annat tecken i tiden är pr-magnaten och 40-talisten Peje Emilssons företag Silver Life, som ska uppföra ”livsboenden” för både friska och sjuka äldre. Emilsson var avgörande för att friskolereformen skulle genomföras på 1990-talet och har därefter kapitaliserat på den genom en egen friskolekoncern. Nu ser han en liknande marknadsöppning i fråga om seniorer.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

För ett tag sedan pratade jag med en man som uppför lantliga komfortboenden på Öland. Målgruppen där var inte enbart välbärgade 40-talister, men de dominerade. Hans analys var att de trakter kring Medelhavet där äldre européer tidigare checkat ut blivit nästan outhärdligt heta sommartid på grund av klimatförändringar. Ett hot för många, för att inte säga alla – men en möjlighet för en plats som Öland.

I sig är det inget problem att det byggs bekväma boenden med bonustjänster och extra omsorg för äldre. Problemet är att alla 40-talister inte är 40-talister av ”Anders”-typ. Lyxseniorboendena växer fram samtidigt som det bara blir svårare att få plats på äldreboenden eftersom sådana läggs ner. För den som är äldre men saknar pengar har valfriheten inte ökat utan minskat.

De gångna 30 åren har inkomstklyftorna ökat snabbare i Sverige än i något annat OECD-land. Det är inte en fråga bara om pengar och var man kan förvänta sig att bo – det är en fråga om hur länge man över huvud taget kan förvänta sig att leva. Svenska män med de högsta inkomsterna har på 30 år kunnat se sin förväntade livslängd öka med sex år.

Även kvinnor med höga inkomster och män med låga inkomster har under samma period fått längre livslängd, enligt en ny forskningsrapport från Stockholms universitet. De enda som inte har fått längre livslängd sedan 1980-talet är kvinnliga låginkomsttagare som jobbat deltid i låglöneyrken som exempelvis undersköterskor, butiksanställda eller barnskötare.

Inför döden är vi alla lika. Fram till dess är vi det inte.