Sexscenerna
Men det är möjligen för att jag avskyr alla sexscener. Blir så generad.
”Vilja ha en musikkarriär”-handlingen
Eller så är det bara musikstilen med falsettsång jag tycker är trökig.
Uttrycket ”fett najs”
Det är väldigt, väldigt många ”fett najs”.
Saker jag gillar med Boys:
Tja ... ganska mycket!
Vad?! Vad skrev hon?! Skrev hon att hon ... gillade Boys?! Hämta tjära och fjädrar! Hon måste vara helt galen?
Nej. Jag är inte galen. Vad jag tycker är galet är det här bisarra, over the top-hatet mot serien som jag sett i veckor nu. Nej, för att förekomma er, jag försöker inte bara vara tufft tvärtemot, jag tycker verkligen att det är obegripligt!
Jag tycker Boys är underhållande. Fint foto med Stockholmssommarromantik, skådisarna är oftast härliga och ibland är det riktigt kul om man gillar pinsam skruva på sig-humor. Vi har olika smak så klart, men många verkar besinningslöst avsky serien utan egentliga argument?
Vad var det som gick så snett egentligen?
1. Trailerhaveri.
Ingen gillade den usla trailern, inte ens upphovspersonerna själva. Med lite mer fingertoppskänsla hade vi sluppit ett förhandssnack där serien redan var utdömd.
2. Den borde ha presenterats som en ungdomsserie.
Boys är ju perfekt för kids i 15-årsåldern! Lite kärlek, mycket sex, lite pinsamt, mycket naket och med en rejäl dos Stockholmsommar. Vilken skit jag såg och älskade när jag var sisådär 12-15. Eh ... får jag lov att presentera Tre Kronor, och seriens ”Klimax” och hans tjej ”Bimbo” som vi ungdomar skulle identifiera oss med? På bio älskade vi den fruktansvärda PS Sista Sommaren: disco, badscener, glasskiosk.
3. Folks krav på att den ska spegla verkligheten.
”De skulle aldrig haft råd med det livet i verkligheten. Etc.” Ja men skitsamma. Det är ju fiktion! Nänä, det är inte så vanligt att man har råd med en lägenhet i Sofo när man är 23, men spela roll! Skulle det bli bättre om de hade bott i Bandhagen? Om snubbarna var fula? Om de hade gått ut på Dovas? Om de inte skulle försöka försörja sig på musik utan på a-kassa? Man hade kunnat göra en bra serie av allt det där, men nu ser inte just den här serien ut så.
4. Den beskrevs som en svensk Girls.
Urk. Nej. Det är den verkligen inte. Varför i herrans namn presenterades den som en svensk Girls för killar?! Hämta en tidsmaskin, döp serien till något annat än Boys och jag lovar: 50 procent mindre hat.
Absolut enda likheten med Girls är faktiskt bemötandet av serien. Skaparen av Girls, Lena Dunham, fick när serien kom 2012 ta emot enormt mycket kritik. Tjejerna hade för mycket pengar. De var hipsters. Det gick inte att känna igen sig i dem: de var medelklassiga, vita, gnälliga och privilegierade. Det spelade ingen roll att Dunham om och om igen förklarade att hon inte ville ta sig friheten att försöka beskriva någon annans erfarenhet och liv.
Jag kan inte nog poängtera hur viktig diskussionen är om vilkas liv som skildras på tv och film. Vi har levt länge nu med en total vit medel- eller överklassig korvfest där alla är smala, unga och vackra, och jag är så tacksam över alla konkreta och kreativa initiativ för mer mångfald.
Men. Varför riktas inte kritiken mot dem som gör absolut ingenting för mer komplexa karaktärer? Med Girls: Varför var det just Lena Dunham som fick ta skiten? Varför inte någon av de hundratals serier med samma trista, humorbefriade, i bästa fall ”starka” kvinnoroller?
Med Boys: varför är deras (medges, ibland trevande) försök till en mer nyanserad mansidentitet så extremt mycket mer usel och skrattretande än de mansroller vi hittar hos låt oss säga Johan Falk-filmerna, eller Solsidan, eller något annat svenskproducerat de senaste åren?
För min del tycker jag att det är befriande att lite ansvar äntligen läggs på killarna. I så många år (alla år) har det varit vi kvinnor som ska tänka över vår egen roll, inte minst i fiktionen. Tänk bara på Carrie och hennes ständiga frågor i Sex & the city! Hur ska vi vara som kvinnor, ska vi göra karriär, ska vi ha barn, eller kan vi bli den som ”has it all”? Män har bara kunnat köra på. Det är männens tur nu att vara vilsna och tvingas reflektera över sin roll och identitet i ett samhälle som är mer jämställt än någonsin tidigare.
Nej, Boys beskriver inte feminism eller mansrollen perfekt med en fulländad analys. Men den gör ett försök i alla fall. Det måste betyda något.
