I en enda mening sammanfattade han göteborgarnas relation till den obebyggda del av centrala Göteborg som varit såväl tobaksplantage som övningshed för Göta artilleriregemente.
Heden är Göteborgs eviga provisorium, ett blåsigt tomrum för bilar och korpfotboll där Göteborg borde vara som vackrast och mest inbjudande. Så varför inte en grönskande park i stället för asfalt, konstgräs och sand? Några fotbollsplaner får säkert plats bland blommorna och träden.
Många har försökt förädla Heden. Alla har misslyckats. Djärvast var stjärnarkitekten Gert Wingårdh. 2005 reste hans förslag fyra 120 meter höga skyskrapor, ett i vardera hörnet. Kablar fästa i husen bar upp ett fritt hängande tak över en bandybana mitt på Heden.
Det var häftigt och hade satt Göteborg på världens arkitekturkarta. Dessutom var förslaget smart. Wingårds höga hus erbjöd många bostäder för lite tomtmark. Det mesta av Heden kunde användas till något annat. Wingårdh hade såväl fastighetsbolaget Wallenstams som Allmännyttans moderbolag Framtiden med sig, ändå gick det som det gick. Kommunen tog artigt emot förslaget och arkiverade det.
Wingårdh var för tidigt ute. Hans förslag presenterades när endast det mediokra var gott nog för Göteborg. I dag kunde det ha gått bättre. Göteborg har lämnat den arkitektoniska försagdheten bakom sig.
Området som nu bebyggs bakom Centralstationen och ner mot älven kommer att inspirera göteborgshumorn till många skämt på temat Göteborgs Manhattan. För att inte tala om Karlatornet som med sina 245 djärva meter på Lindholmen kommer att synas över stora delar av stan.
Kanske är det också på Manhattan i New York vi kan hämta inspiration till vad som kan göras med Hedens 12 hektar mitt i Göteborg.
Ingen som varit på Manhattan och lämnat människomyllret och skyskrapornas trängsel för Central Park lär glömma det. Plötsligt hör du fåglarna sjunga. Grönskan breder ut sig och Manhattans skyline liknar avlägsna bergskedjor bortom trädkronorna.
Central Park är ett 340 hektar stort underverk mitt på Manhattan. Ingen rör Central Park. I en stad där tomtmarken är så värdefull att det till och med går att sälja luften över befintliga byggnader har Central park motstått markspekulanter i 166 år.
Nej, det är ingen skröna. Svenska kyrkan på Manhattan blev skuldfri genom att sälja luften ovanför kyrkan. Till vad vet jag inte, men i New York finns flera exempel där nybyggda hus kragar ut över äldre byggnader.
Nu gällande kommunala inriktningsdokument för Heden är från 2015. I dokumentet föreslås att ungefär en fjärdedel av Heden bebyggs längs med Parkgatan och Sten Sturegatan. Resten delas upp mellan fotbollsplaner, en evenemangsplats och en aktivitetsplats.
Dokumentet är föga mer än en skiss. Men det räckte för att utlösa en storm av protester. Till den första dialogträffen om Hedens framtid kom ingen. Först två år senare var det möjligt att genomföra en dialogträff där de inbjudna valde att delta. Träffen resulterade i ingenting.
I dag är Hedens framtid fortsatt provisorisk. I ett presentationsmaterial till inriktningsdokumentet konstateras att planarbetet pausats på obestämd tid samt att ingen har i uppdrag att ta helhetsansvar för Hedens framtid.
Jag tror förklaringen till passiviteten är enkel. Med allt som pågår i Göteborg finns inte kommunal energi kvar till fler projekt. Särskilt inte projekt som leder till omfattande folkliga protester, vilket varje förslag att bygga hus på Heden kan förväntas göra.
Men Heden i nuvarande skick kommer inte att pryda Göteborgs 400-årsjubileum. Så varför inte gilla läget och göra något bra i stället för snudd på ingenting?
Släpp planerna på att bygga hus på Heden. Möt i stället göteborgarnas längtan efter grönska. Behåll några fotbollsplaner, men bädda in dem i en park – Göteborgs Central park. Den blir långtifrån lika stor, men klar i tid till jubileet. Knyts Heden samman med Trädgårdsföreningens genom en gångbro över Parkgatan och Allén blir parken 21 hektar stor och som bonus Central parks like i ålder.
Göteborgs trädgårdsförening bildades 1842. Beslutet att anlägga Central park på Manhattan togs 1853.
