Hälsosamt, klimatsmart och… alldeles alldeles underbart. Ungefär så beskriver LRF mjölken. Och mjölken har sina fördelar. Den innehåller saker som är bra för barn som växer, och kossor på naturbete bidrar till biologiska mångfalden. Men hälsosamt och klimatsmart? Det finns det andra åsikter om.
En studie med 110 000 svenskar under 20 års tid visade att de som drack tre glas mjölk eller mer hade större risk för frakturer och dödsfall jämfört med de som drack ett glas. Det finns många studier som totalt sågar den gamla devisen att mjölk gör dig till Karl Alfred. Förklaringen kan vara att laktosen i mjölken kan brytas ner till galaktos, som i djurförsök kopplats till tidigt åldrande, kronisk inflammation, ett försämrat immunförsvar, neurodegeneration och förkortat liv.
Vi dör inte direkt av att dricka mjölken, men vi kanske dör lite snabbare. Det är däremot knappast som rökning, och folk äter eller dricker inte saker endast ur hälsosynpunkt. Det finns nog värre bovar därute om vi ska prata matvaror ut hälsoperspektiv. Men folk dricker ändå mjölk, och ingen tjänar på att svensk produktion läggs ner för ofta sämre utländsk produktion. Däremot ser vi en negativ trend, sedan 80-talet har konsumtionen minskat med 30 procent.
”Rädda mamma mu” är rubriken i en av DN:s ledare som berättar om hur Eskil Erlandsson ber EU köpa stora mängder mjölk och smör för att hålla det europeiska priset (och Sverigeböndernas konkurrenskraft) uppe. Det mest nyliberala partiet i regeringen som vill ha frihandel på allt, släpper sina ideologiska inriktningar för mjölkkossorna. Antagligen tycker de att argumentet för en levande landsbygd är nog. Men det finns bättre och miljövänligare sätt.
I SvD i mars var debattörer från Växa och SLU inne på ett liknande spår som Centerpartiet. De oroade sig över en negativ påverkan på svensk mjölkproduktion, så på grund av böndernas bidrag till glesbygden och den biologiska mångfalden föreslog de att svensk mjölkproduktion ska upprätthållas genom en hög mjölkkonsumtion i Sverige.
Elin Röös som forskar inom hållbara livsmedel och kostråd svarade att argumentationen var lika bakvänd som att föreslå ökad elanvändning för att stimulera utbyggnaden av vindkraft, i stället för att energieffektivisera. För ur klimatsynpunkt är kossor kassa, mjölk och ost släpper ut mer än både gris och kyckling. Det är enligt Röös mer effektivt med riktat stöd för att bevara marker med kor, får, hästar, manuell eller maskinell slåtter där markerna gynnas av detta.
Så vad är slutsatsen? Mjölk är varken hälsosamt för vuxna eller klimatsmart, och det bästa vore om vi drog ner på mjölkkonsumtionen. Men vi måste samtidigt bevara markerna, och med tanke på hur svensk natur nu behandlas finns det en stor risk att politikerna struntar i att bevara markerna på det sättet som Röös föreslår. Det bästa vore ett starkt, levande, miljöbra och klimatsmart svenskt jordbruk. Låt inte den diskussionen överskuggas. I så fall finns det stor risk att vi både sitter utan mjölkbönder och naturbetesängar i framtiden.