Det finns mycket jag kan förändra i mitt liv, men att köra innebär frihet för mig. Det sa min vän efter en diskussion om vad man kunde göra för att leva hållbart. Bilen känns som något som underlättar livet och verkar utan konkurrens i allt fantastiskt den erbjuder. Men det finns en annan sida, och det har inte bara med miljön att göra.

En bil kostar mellan 35 000 och 80 000 kronor per år. Det innebär att bilägare lägger mellan två till fyra månadslöner på en bil varje år. Två arbetsmånader är ungefär 350 arbetstimmar. Och tid är pengar. Känns bil fortfarande tidseffektivt?

Räkna in skatt för att bygga och laga vägar på det, och fundera på hur många onödiga timmar vi tillbringar i köer. Köer som skapas av fyra tomma platser i varje bil, som alltså helt i onödan kräver alldeles för många kvadratmeter. Men det är inte det enda viktiga.

Ungefär 300 personer dör i trafiken varje år och tusentals skadas, och det är bara en bråkdel av den verkliga summan. 5 000 svenskar per år dör i förtid på grund av luftföroreningar som i huvudsak orsakas av bilar.

Alla kan inte ha en egen bil. Transporterna vi gör i framtiden måste bli effektivare, koldioxidfria och säkrare. Om vi tror att en egen bil är vår fantastiska rättighet ställer vi alldeles för låga krav på tekniken och samhällsbyggandet. Vi borde kunna resa utan att det ska påverka vår livslängd eller klimatet.

För det kommer att bli värre med klimatförändringarna. En femtedel av Sveriges totala utsläpp orsakas av privatbilism, och planen är att vi till 2030 ska ha en fossilfri fordonsflotta. Det görs däremot löjligt få insatser för att nå dit. I princip alla bilar som köps i dag drivs på fossila bränslen, så vad ska vi göra om femton år? Byta ut alla fossildrivna motorer?

Det är varken effektivt eller billigt, och det är knappast miljövänligt att bygga motorer som sedan inte ska användas. 

Enda anledningen till att bilen försvaras och älskas är för att vi är vanemänniskor som inte har sett något bättre alternativ. Så i stället sväljer vi allt negativt som bilen medför tills vi till och med försvarar det. 40 miljarder på ett tunnelbygge som bara skjuter upp köerna ett decennium? Inga problem. 

Värdefull stadsyta som används till parkeringsplatser samtidigt som vi inte har plats för nya bostäder? Absolut, vi borde faktiskt avsätta ännu mer yta för bilen.

Eller så släpper vi den privatägda bilen och rör oss mot något bättre. Det är väldigt få som behöver en femsitsig kombi alla dagar i veckan, och många kan byta till något mindre.

De flesta bilresor som görs är på mindre än fem kilometer – alltså på cykelavstånd. De längre sträckorna är svårare, men de kan ersättas med elbilar som är anpassade efter vårt faktiska behov och som kan användas av andra när vi inte har behovet längre. Där har vi ett vettigt transportsystem.

Vi borde inte frustrerat kräva att få ha kvar våra bilar eller få billigare bensin.

Vi borde kräva vettiga sätt att kunna resa – utan att påverka klimatet och förgifta luften vi andas.

Kanske kan vi dessutom slippa betala flera månadslöner för att resa på ett vettigt och effektivt sätt. Det vore frihet på riktigt.