Trafiken är Sveriges största källa till utsläpp av växthusgaser – och utsläppen bara ökar. Framför allt från lastbilarna. Politiken har misslyckats grovt, nya motorvägar och nya längre lastbilar är lösningarna för dagen. Samtidigt är det spårbundet resande som växt mest, Så mycket att det är toktjockt på rälsen. (Persontrafik på tåg har ökat med 65 procent sedan 1997, biltrafiken med 13 procent.)
Hela investeringspolitiken behöver ändras till mera spår. Men det tar tid. Ännu snabbare är eldriva trådbussar, trådlastbilar, mera båt (jo, de kan gå på el) och mindre bil.
Men istället satsar de stora städerna på mer motorväg.
Det här är absurt av två skäl. Det går på tvärs med all klimatpolitik. Och det går på tvärs med bilismens utveckling. Alltmer pekar nämligen mot att vi i den rika delen av världen nått peak car. Mängden bilar kommer inte att öka, fler slutar ta körkort, fler avstår egen bil.
Orsaken är inte bara miljö utan också pengar. Det kostar 3 000–5 000 kronor i månaden att ha egen ny bil i en stad. Minst. De ökade ekonomiska skillnaderna gör bilen orimlig för allt fler.
Efterfrågan har hållits uppe av lån. Bankerna äger våra bilar. Men lånebördan blir till slut alltför tung för allt fler. Dessutom… Är man ung drömmer man inte om egen bil i storstäderna. Man drömmer om någonstans att bo.
Bilindustrins lösning på det här är att fly och jaga nya marknader. Kina, Indien, Sydamerika. Det går sådär. Samtidigt vägrar industrin ta fram elbilslösningar som fungerar med snabbladdning och spår. Det är ”någon annans problem” och man hoppas istället få sälja mer hybrider ”för klimatets skull”. Alla aktörer skyller på varandra.
Nyligen förhandlade jag om två p-platser vid järnvägsstationerna Stockholm, Göteborg, Malmö. Vi tänkte starta en elbilspool med andra. Allt var okej till sista dagen. Då kom Jernhusen på att de ville tjäna 350 000 kronor per p-plats. Och då blir den kollektiva bilen omöjlig. (Men starta gärna bilpooler i bostadsrättsföreningar och kvarter. Det är enkelt! Mejla mig om du undrar.)
Omställningen av trafiken kommer bromsas tio år till på grund av politisk flathet och branschens egenintresse. Men vi har inte råd att förtvivla. Så vad kan man göra för att snabbt ändra?
Vi vet att trängselavgifter fungerar. De minskar bilåkandet och ökar trycket på kollektivtrafiken.
Men kan man inte gå ett steg längre?
Fredrik Gertten håller på med en mycket spännande film, Bikes vs Cars. En dokumentär om kampen mellan bilen och cykeln internationellt. Det som hänt är nämligen inget neutralt, det är politiken och industrin som motarbetat cykeln och stött bilen. Vad händer om man gör tvärtom?
Cykeln är ett enkelt transportmedel upp till någon mil. Med elcykel förlängs sträckan för alla (även äldre). Kroppen mår bra av att cykla, hjärnan också. Det enda som behövs är mer plats och lite mer stöd. Var tionde resa i storstäderna görs idag med cykel. Och det är storstäderna som är vårt stora utsläppsproblem. Inte glesbygden.
Mer cykelfakta här.
Går det att flerdubbla det snabbt? Jag tror det.
Genom att stänga körfält och anlägga fler cykelbanor. Kanske också en snabbcykelbana för idioterna som tror att det är tävling varje morgon och kväll.
Men framför allt genom att betala cyklisterna. En cyklist gör nämligen nytta för hela samhället. Cyklar väldigt många sparar vi miljarder i inställda motorvägsinvesteringar och minskade utsläpp. Och hälsovårdskostnaderna minskar. Dessutom får fler plats på kollektivtrafiken så ännu fler vågar ställa bilen.
Mitt förslag är därför enkelt. I alla städer införs högre trängselavgifter. Samtidigt får den som cyklar in i staden 25 kronor i ersättning per dag. Eftersom cyklar saknar registreringsskylt får de medborgare som vill ha ersättning en trafikväst med registreringsnummer. Cyklar man med den ser samma kameror som registrerar bilarna, cyklisten som ska ha betalt.
Missbruk försvåras genom att man bara kan få betalt en gång per dag.
Poängen med att kombinera trängselavgifter med cykelbetalt är att vi får en miljöskatt på riktigt. En som ställer om vårt resande, inte en där intäkter från bilarna går till – mera bilar.
Kan vi halvera bilismen i storstäderna med cykel?
Jo, med rätt stöd. De vanligaste resorna är nämligen under fem kilometer i en stad.
