Det är svårt att få rätsida på det, och lätt att låta Bianca klä skott för allt som är fel med kapitalismen och utseendefixeringen. Som när SVT:s Idébyrån nyligen skulle prata om ”de rika” och lät Bianca Ingrosso vara postergirl för programmet, istället för de långt mer förmögna, men anonyma svenska miljardärerna i grå kostym. 

Kommer svenskarna att gå från att dyrka, till att störta Bianca Ingross, precis som Marie Antoinette, frågade programledaren. En drottning som – om någon glömt det – halshöggs i giljotinen. 

Samma fråga ställdes förstås inte om Stefan Persson, Finn Rausing eller någon av Sveriges andra drygt 500 miljardärer som nästan ingen känner igen. 

Men alla känner Bianca. 

Bianca Ingrosso får för mycket kritik. Men också för lite. Det måste gå att ifrågasätta företaget Bianca Ingrosso AB, utan att det kallas hat mot hennes person. Det blir tydligt när jag ser den nya dokumentärserien ”Imperiet Bianca” (Premiär idag, 11 maj, på HBO, Kanal 5 och Discovery+), där producent Lise Bergvall följt influencern och hennes team under tre år. En produktion som liknar en lång reklamfilm för Bianca Ingrossos skönhetsbolag Caia. 

För att vara en dokumentär är ambitionerna undermåliga.

Inga kritiska frågor ställs, inga problematiserande röster hörs om miljöpåverkan, arbetsvillkor för de anställda eller rapporter om vilseledande marknadsföring. Kvar blir bara en osannolik framgångssaga, ett bolag som redan efter 18 månader kunde sälja 51 procent av ägandet till ett riskkapitalbolag – en affär som uppskattades till 250 miljoner, varav cirka 70 miljoner ska ha gått till Bianca. För pengarna har influencern bland annat köpt en lyxvåning till sina efterlängtade barn, som hon ännu inte haft tid att skaffa.

Dokumentären bygger upp historien om en karismatisk arbetsnarkoman, som lyckas med allt hon gör – men som också är sårbar. 

När Bianca Ingrosso berättar att hon har aktiv bulimi, inte sover, och lider av ständig prestationsångest över att göra någon besviken – då är det förmodligen sant – men blir på samma gång ännu ett säljargument för Bianca Ingrosso AB. 

Titta, hon är mänsklig, hon är precis som du! 

Fast mycket snyggare – eftersom hon bär smink från CAIA. Alltså: KÖP CAIA!!

Och när ”Imperiet Bianca” för fyrtiofjärde gången visar klipp där Bianca får tusentals beautyprodukter eller massproducerade polyesterplagg att sälja slut på några ynka minuter, så mår jag fysiskt illa. Den klimatengagerade ”Generation Greta”, som så många hoppas på, kan inte väga upp för utsläppen från ”Generation influencer”. De hundratusentals som följer Bianca Ingrosso, Matilda Djerf eller Kenza hetsas till att bli shopoholics. Det går inte att se det på något annat sätt.

”Kunderna ska aldrig glömma bort oss” säger Bianca Ingrosso och postar ännu fler inlägg som är perfekt avvägda mellan förtroligt innehåll och övertygande sälj. 

Marknadsföringens andemening: Att köpa en produkt från Caia är som att köpa en burk Bianca. 

Många vill bli precis som henne: Rik, smal med ständigt välfönat hår. 

Men det är faktiskt svårbegripligt. Inte ens Bianca Ingrosso verkar vilja leva såhär. Hon verkar må så genuint dåligt, sönder smulad av ätstörningar, prestationsångest och dubbelarbete dygnet runt.

På ett styrelsemöte med delägarna Verdane säger Bianca till slut: ”Jag vill knappt ha barn längre, för jag har Caia”.

Riskkapitalbolaget ler girigt: ”Det är bra, det gillar vi att höra” 

Det är bara för mörkt. 

Någon måste säga som det är: Det går att sluta vara influencer. Befria Bianca Ingrosso! Både från henne själv och från alla som får dollartecken i ögonen i hennes närhet. Livet kan vara mer än det sorgliga arbetet att sälja hela sin själ. 

Särskilt när man är så härlig.