6 deciliter mjölk, 3 deciliter mjöl, 1-3 ägg efter råd, fläsk.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Ägg efter råd. Det går att göra fläskpannkaka med ett ägg, sa hon, men den blir inte sämre med fler. Det går att göra den utan fläsk också, då blir det bara en pannkaka. Men det går.
Jag åkte hem och gjorde en fläskpannkaka med fyra ägg och kände mig som en förrädare.
Min moster är född 1927 och växte upp på en liten men i stort sett självförsörjande gård. Hönsen var nästan det enda som genererade kontanter. Ägg var i princip samma sak som pengar. När det inte var äggsäsong blev plånboken tunnare.
Sverige var fattigt när min moster växte upp. Mängder av förnumstiga kokböcker spreds där man skulle lära sig att koka näringsrik soppa på en spik. Hushållet skulle gå runt och gud nåde den kvinna som inte lyckades; ansvaret var helt och hållet hennes. Om maten trots allt inte räckte till, vad återstod då?
Att handla på krita.
Många, framför allt lantarbetare och lågavlönade, fastnade i kreditträsket. Handlaren, eller brukspatronen som ägde affären, blev en maktfaktor i många människors liv. För de mest utsatta blev skulden en livslång börda som hindrade alla möjligheter till förändring – trots att man bara handlat det nödvändigaste.
Hushållningssällskapen, sparbanksrörelsen och Kooperativa förbundet drev närmast pamflettartade kampanjer om att husmödrarna skulle vara sparsamma, måttfulla och ta ansvar. Barnen läste om Spara och Slösa i Lyckoslanten.
Lånade eller delbetalade man trots allt fanns ett mer eller mindre uttalat krav på att lånet skulle ”betala sig”. Det fanns tidigt möjlighet att låna till en cykel som gjorde det möjligt att ta jobb längre bort, eller att köpa en symaskin för att sy kläder och kanske arbeta med lönsömnad. Lånen handlade om att överleva eller ta sig ur en situation, på samma sätt som mikrolån fungerar idag.
Men så hände något. Det blev åttiotal och hjulen snurrade. Hushållen fick ett kännbart överskott. På min gata viskades om hur en av grannarna hade köpt video på kredit. Lyx på avbetalning! Det var nytt, det var förvirrande och bakom skvallerspeglarna var vi avundsjuka allihop.
Att låna pengar kan vara helt nödvändigt. De som har mer ska låna ut till dem som har mindre, utan skuld och förmaningar. Sverige borde låna till mycket. Låna ut mer och efterskänka många lån.
Folkhemmets logik kring ekonomi bygger på en samhällsordning med många baksidor. Men det skadar inte att göra en historisk reflektion innan vi handlar på krita. Lånar jag till det nödvändigaste? Kommer lånet att betala sig, det vill säga generera nya pengar på sikt? Vem gynnas av att jag lånar? Jag själv eller en multinationell affärskedja? Min familj och mina vänner eller banken och kreditbolagen?
Din och min privatekonomi är ytterst en politisk handling. Politik kan inte föras utan medvetenhet och långsiktighet. Politik kan inte heller föras utan tillbakablickar.
Det vore oansvarigt och i värsta fall farligt.
