När detta skrivs har VM-finalen i ishockey just avslutats och lagkapten Sidney Crosby höjer VM-pokalen inför sina guldjublande lagkamrater. Det rådde inget tvivel om vilket lag som var detta mästerskapets bästa. Kanada var ruskigt bra redan från första nedsläpp i denna turnering. Att man tidigt gjorde klart att storstjärnan skulle spela VM gjorde det enkelt för lagledningen att få med fler stjärnspelare till Prag. Kanada gick fram som en ångvält och vann samtliga matcher. Finalen mot Ryssland blev en riktig utskåpning av ett lag som kanske är det bästa vi har sett under ett hockey-VM sedan Sovjetunionens storhetstid. 

För Sveriges del blev det hemgång redan efter kvartsfinalen mot ryssarna. Sverige var starka offensivt men i försvarsspelet fanns mycket mer att önska. Nu var det ytterst nära att Tre kronor gjorde en bragdmatch mot ryssarna genom att vända på ett 0-3 underläge men tyvärr vände ryssarna tillbaka och Pår Mårts och grabbarna fick boka flyg hem. Med det lag som Sverige ställde på isen i Tjeckien så kunde man nog inte vänta sig mer än vad som blev. 

Själva arrangemanget av detta VM förtjänar högsta möjliga betyg till det tjeckiska förbundet och  rekordpubliken som gjorde att man kände draget kring matcherna ända hem till tevesoffan. Det var utsålda arenor mest hela tiden och man kan ju hoppas att de svenska förbundspamparna lärde sig ett och annat om hur man arrangerar ett världsmästerskap i ishockey.

Tjeckiens Jaromir Jagr, fyrtiotre år ung gjorde sitt sista mästerskap (igen..) och man kan ju inte annat än att älska den karln. Att fortfarande vara så passionerad för sin idrott som Jagr är imponerar stort. Han har haft en enastående karriär och har absolut ingenting att bevisa längre, ändå gör han allt för sitt land trots att ljumskar och diverse andra kroppsdelar gör motstånd. Jagr är först ute på isen vid samtliga träningar, han är även den siste som lämnar isen efter träningen. Ett enormt föredöme för unga ishockeyspelare, som ibland har lite svårt att fatta vad som krävs för att nå dit den tjeckiska ishockeyguden i tröja nummer 68 har nått. Synd bara att han inte fick kröna sin landslagskarriär med en medalj runt halsen på hemmaplan, men ingen blir väl förvånad om han dyker upp igen nästa år och gör ett nytt försök.

Det var ett fantastiskt mästerskap det här, det bästa på många, många år. Vi får hoppas att lika många NHL-stjärnor ställer upp för sina respektive nationer även nästa vår då Ryssland står som arrangör.

Ryssland ja, det var bedrövligt och förbannat upprörande att se lagkapten Ilja Kovalchuk släpa med sig delar av sitt lag in i omklädningsrummet mitt under medaljutdelningen. Andra ryska stjärnor som Malkin och Ovetchkin stod kvar på isen som frågetecken. Så respektlöst får man inte bete sig när världsmästare skall koras där ute på isen, skamligt!