Välkomna till Madame Mazettis Magiska Minuter!
Jag förutser framtiden och spår i kaffesump, löpsedlar och kärnkraftsavfall. I dag tänker jag, på begäran, ge er svar på bland annat vad som startat de gåtfulla händelserna i svensk medievärld på sista tiden.
I Sveriges riksdag pågår just nu ingen egentlig verksamhet. Två större block står emot varandra och eftersom ingen har majoritet och kan styra håller SD hela riksdagen i ett så kallat dödmansgrepp (ni vet, den där mekanismen som slår till om stora maskiner, båtar eller tåg plötsligt förlorar sin förare – det hela går i baklås och står still tills hjälp anländer).
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
I detta läge är två etablerade partier i riskzonen att bortfalla ur verksamheten:
1) Kristdemokraterna, därför att ingen riktigt fattar vad man ska med ett schizofrent parti till som en gång vände sig till väljare med kristen värdegrund, men som numera har som främsta mål att gå in i Nato, anställa 2 000 poliser och ge mera pengar till kärnkraften. Var Kristus verkligen ultrahöger?
2) Liberalerna, därför att de länge har betett sig som moderater fast det redan finns ett moderat parti, the real thing liksom, och för att alla skrattar åt deras nya kuklogga. Riskerar också att sjunka vidare och bli en nätrullare på 4 procentspärren.
Liberala lobbyister beslutar sig då för att sno tillbaka väljare. Gammelsossar och mäklarhöger rubbar man ju inte i första taget så det får bli någonting ur i politikens mittflock, helst ur det motsatta blocket. Miljöpartister! Här har man ett perfekt utgångsläge.
Miljöpartiet har en mycket svag punkt. De är det enda politiska partiet utan egen dagstidning. Medan de så kallade ”oberoende” liberalerna sitter på de allra flesta av Sveriges största dagstidningar. (Därtill har man länge spritt den listiga lögnen att ”alla journalister är miljöpartister”, en undersökning grundad på ca 40 personer!)
Miljöpartiet hamnar alltså under kniven, och de anar inte vad som ska komma, lyfter inte ens nävarna till försvar när ”skandalerna” börjar dugga allt tätare i rubrikerna. De ser sig bara yrvaket omkring och hoppas på att public service ska komma dem till hjälp. Inte mycket att hoppas på, när kritiska journalister i radio och SVT numera tycks ha fått tänderna nedfilade till tandhalsarna.
På framtidens journalisthögskolor kommer det att finnas ett särskilt ämne som kallas ”Drevkunskap” under ledning av en professor som doktorerat på det berömda så kallade Romsondrevet. Han kommer att i detalj klarlägga hur taktiken lades upp.
Angreppen skedde på två fronter:
1) Man valde ett lagom försvarslöst hatobjekt och öste på med skurar av anklagelser. Substansen i dessa var klen, men om du talar om för läsare om och om igen att Åsa Romson helt förlorat väljarnas förtroende när hon råkade nämna ”förintelsen”, vecka efter vecka, helsida efter helsida, analys efter analys, blir det hela en självuppfyllande profetia. Ställ tio slumpvis valda svenskar mot väggen och fråga vad Åsa Romson egentligen gjort. Åtta av dem vet inte, men minns det som något förskräckligt.
2) Det gällde att effektivt utplåna bilden av Miljöpartiet som välvilliga aktivister som vill sätta upp solpaneler och bryr sig om våra barns framtid! Med ett djärvt grepp beslöt man att i stället börja utmåla dem som våra favoritfiender – muslimska extremister! Raskt fann man en person som ätit middag på samma ställe som en turkisk fascist, och en annan som vägrat handhälsa på en kvinna! Jihadister har alltså infiltrerat hela miljöpartiet – ser ni dolkarna blixtra innanför koftorna? Skulle inte förvåna om de sprider tyfis också, sanna mina ord, skrockade Krösamajorna i de ”oberoende liberala” tidningarna. Vecka efter vecka, helsida efter helsida. Man kallar det ”härvan”.
Ingen kommer till MP:s försvar, i tidningar de inte har. Exit Romson.
(Och om SD umgås med folk i naziuniform, eller inte handhälsar för att de sträckt upp handflatorna i luften är inget som intresserar de ”oberoende”, lika lite som man vill prata om hur många miljarder som INTE tagits hem från Panama. Dessa frågor försvinner bekvämt ur debatten. Nu gäller det att kolla vilken bottenfärg Isabella Lövin använder till sin båt! fnissar de oberoende.)
Ett gediget och skickligt drevarbete, säger framtida professorn i drevjournalistik.
