Kommentar: Antisemitismens kompis Instagram

Grundaren gjorde till sist avbön, och en genomgång av aktuella inlägg på ämnet ger inga kommentarer av den typ som lyftes av Expressen. Vad som däremot blir slående är vilken sorts information som delas. Till stor del handlar det om skärmdumpar och videor från inlägg på Instagram, Twitter och Tiktok. Material som är kortfattat, otydligt och svårt att källgranska. Det ser helt annorlunda ut i Facebook-gruppen ”Svenskar som stödjer Palestina!” (30 000 medlemmar) som toppas av flera aktuella länkar till nyhetsmedier.

Kulturskillnaden mellan grupperna är värd att utreda om vi vill motverka spridning av hat och desinformation. En betydande del av inläggen i Pink Room plockas från Instagram, favoriten bland unga kvinnor. Att plattformen, som belönar korta och slagkraftiga budskap i bildform, är bördig jord för konspirationism är känt sedan länge.

Algoritmerna kritiseras ofta i sådana här sammanhang, men vi pratar sällan om hur innehållets form påverkar vårt beteende. Hur citatfunktionen på Twitter hjälper till att skapa en kultur där uthängningar är normen, eller blockeringen av klickbara länkar på Instagram hjälper till att skapa en debatt där nyanser skalas bort. Vanor som skapar en grogrund för det värsta hos människan.  

I väntan på mer forskning som kan reda ut var maskinens dumheter slutar och människans tar vid, borde fler ägna sig åt lite beteendevetenskaplig självrannsakan innan de klickar på ”post”. Är det viktigt nog att sprida, är det viktigt nog för mer eftertanke än din gulliga husdjursbild.