De senaste årens trendigaste ord måste utan tvekan vara norm. Det är vithetsnorm, tystnadsnorm, smalnorm och allt vad det heter. Ordet har gått en virvlande väg från akademi till aktivism och nu blivit så pass alldagligt att svenska företag kan använda det utan att förknippas med radikalqueera kamporganisationer.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Samtidigt är det kanske ett av våra mest missförstådda ord. Normen har blivit synonym med det negativa, i stället för att bara betyda det mest utbredda och vanliga. Jag har svårt att komma på några positiva exempel där norm brukar användas. Vilket är konstigt, för när jag tänker efter finns det väldigt många normer jag är oerhört glad över.
I Sverige är normen att vi inte slår våra barn – en effekt av att vi var ett av de första länderna i världen att ta upp kampen mot barnaga och förbjuda denna groteska behandling av unga. Visst finns det fortfarande föräldrar som slår sina barn, men det är mindre accepterat att göra det här än i Frankrike, Italien och Storbritannien. Om det skulle ske är förhoppningen att någon ingriper och polisanmäler händelsen, trots att civil-kurage inte alltid är norm här hemma.
När det gäller normer som styr hur människor av olika kön beter sig kan det bli ännu mer komplicerat. Där finns det något positivt i att en kvinna gör något som vanligtvis varit förbehållet män. Röka, dricka och ligga runt – det är fortfarande normbrytande. Men att antalet kvinnor som röker och har problem med alkohol ökar är svårt att se som en obetydlig bieffekt. Fast det kanske är väldigt normativt att jag som man tror mig veta bäst i det här fallet.
Alkoholnormen är ett riktigt bra exempel på skadlig norm. Vi känner att vi måste dricka när vi är ute och gör vi inte det blir vi ifrågasatta och ses som udda. Systembolaget och IQ är duktiga på att belysa det i sin marknadsföring. När det kommer till rökning lutar vi nog mer åt andra hållet i Sverige – fråga bara någon som delat busskur med en rökare.
Vissa normer är varken skadliga eller positiva, de bara är.
Normer kan lätt blandas ihop med värderingar, ibland medvetet om det gynnar vissa personers politiska agenda. I Sverige tycker vi att jämställdhet är viktigt och att alla ska behandlas lika oavsett kön, det handlar om värderingar. När det kommer till vad som är norm ser det annorlunda ut, där behandlas kvinnor fortfarande sämre, de får lägre lön och sämre villkor på arbetsmarknaden än vad män får.
Det får nog avsluta detta inlägg i diskussionen, då jag snart bryter mot vad som är norm för längd på krönikor.
