Ovanstående aktioner är energi- och tidskrävande handlingar som äger rum när en utsatt part markerar mot maktens felaktigheter.

Aktivism, enligt min uppfattning, skapas utifrån ett missnöje. Från den som fått leva i konsekvenserna av överordnade beslut. Ett medel för folket att göra sin röst hörd. Ett viktigt medel, en nödåtgärd, när annan kommunikation ignoreras. När aktivism blir populärkultur så tappar denna ansträngande aktion sitt syfte. 

Allt för ofta ser jag föreningar och organisationer, på god väg att skapa förändring, som fallerar på grund av en hipster-takeover. På grund av dåligt samvete som behöver dämpas, gärna i den hetaste frågan just nu. Palestinafrågan, anti-SD, you name it, det som får profilbilden på Facebook att se mest sympatisk ut.

Ett exempel på hur fel det slår när aktivism blir populärkultur är modetrenderna. För något år sedan så blev palestinasjalen het, och olika varianter av den kom för att konsumenten ska ha sina valmöjligheter. Versioner som enligt min uppfattning inte längre gjorde den till en palestinasjal, trots att den fortfarande titulerades som det på kampanjskylten. Det var när jag såg en med döskallar på som jag kände att modet har hånat allt vad sjalen står för.

Vägen från orättvisa till jämlikhet är lång. Den viktigaste delen är organisering av den drabbade parten. Vi måste göra skillnad på den drabbade, och den sympatiserande. Vi måste göra skillnad på den utsatta, och den med välvilja. Det är en stor skillnad på den som lever med sämre levnadsvillkor, och den som lever med ett dåligt samvete.

Den ideella kraften aktiveras då ett statligt ansvar för medborgares grundliga behov, som exempelvis en fungerande skolgång, ignoreras. Den ideella kraften är utmattande, den tär på en och det är en tidsfråga innan du går in i väggen. Den drivande motivationen under omständigheterna blir din övertygelse att ta dig igenom, inte strävan efter coolhetspoäng.

Det separata forumet behövs för att de som delar livssituation ska kunna finna varandra, utbyta kunskap och erfarenheter samt identifiera sig själva. Internt, med egen visdom, utan krafter utifrån med hjälteskomplex. Delaktigheten utifrån gör att rummet inte längre blir ens eget, och frågan likaså.

Vi alla bör ha självinsikt nog att veta var vår plats är i frågan. När hjälp tillkallas och den stora massan efterfrågas, varsågod att ansluta.

Men innan dess, låt inte aktivismen förstöras utav ditt dåliga samvete.