Rasmus Fleischer: Är du en decel?

Är du en decel? Sannolikt. Alla är vi decels, med undantag för en liten klick av snorrika lipsillar och deras fanboys. De som drömmer sig tillbaka till hur det var att driva tech-företag under det förra årtiondet, det vilda 2010-tal som för Silicon Valleys del nådde sin slutliga kulmen 2021.

Ni kanske minns 2021: året då stora delar av västvärlden fortfarande satt i karantän, inspärrad och uppkopplad, medan staterna öste ut gratispengar på finansmarknaderna och tech-företagens värderingar nådde nya fantasihöjder. Sedan dess har luften till stor del gått ur deras bransch. Under det gångna året har nyheterna haglat om massuppsägningar på företagen som i åratal bränt riskkapital på att växa, växa, växa – hittills utan att gå med vinst. Spotify, Klarna, Kry – för att bara nämna tre exempel från Sverige. Och då ska vi inte ens tala om vad som hände med den bisarra bubblan av kryptovalutor med tillhörande startup-företag som lovade att revolutionera ungefär allting genom att lägga data i en så kallad blockchain.
På vissa sätt har ändå luften blivit klarare att andas sedan 2021 – och då tänker jag inte främst på virus, utan på det smittsamma skitsnacket om hur digitala plattformsföretag ska frälsa världen. Detta skitsnack har långt i från upphört, men på det stora hela har det lugnat sig och kritiska röster får mer utrymme. Detta får ses som en direkt följd av att räntorna stigit och att flödet av riskkapital in i techföretag har saktat in.

En ”decel” är okej med detta. Ordet syftar på deceleration som är motsatsen till acceleration. Men att det liknar ordet ”incel” är ingen slump, för ordet ”decel” myntades som nedsättande tillmäle av snubbar som på ett rent religiöst vis dyrkar ”acceleration”. När dessa snubbar säger acceleration, syftar de på pengar: techföretagen och kryptovalutorna som de själva är investerade i. Att tillväxten i många fall har avstannat skyller de nu på att ”decels” har tillåtits snacka ner deras visioner om tillväxt som självändamål. Med andra ord: en konspirationsteori, vars enda syfte är att funka som snuttefilt för kränkta riskkapitalister.