Kristin McMillen: Vem ska göra kulturnyheter om inte SVT gör det?

Förra året drog SVT i gång ett projekt för att spara 100 miljoner kronor fram till 2025. Effektivisering och automatisering av vissa arbetsuppgifter var några exempel som vd:n Hanna Stjärne nämnde som möjliga vägar.

Hon uteslöt inte personalnedskärningar.

I veckan informerades anställda om att en stor ­omorganisation nu är på gång. Bland annat kommer SVT:s kulturredaktion att styckas upp. I korta drag kommer kulturnyheterna inte längre att tillhöra kulturredaktionen, utan hör från och med september i stället till SVT:s nyhetsdivision med lokala nyheter, Uutiset och Sápmi.

Man anar nästan att SVT ser kulturen som ett minoritetsområde bland andra.

Resterande delen av kulturredaktionen, som bland annat gör ”Babel”, ”K-special” och ”Kulturstudion”, kommer att organiseras under samma programområde som nöje.

I DN varnar SVT-journalisten Johan von Sydow för konsekvenserna.

– Risken är stor att det här blir ytterligare ett led i den allmänna marginaliseringen av kulturen i samhället, säger han.

Oron handlar också om hur hur man ska hålla ihop SVT:s kulturkompetens när Kulturnyheterna flyttas till nyhetsdivisionen.

Själv ser jag en stor risk i SVT:s styvmoderliga omstuvning. Vilka aktörer i det svenska medielandskapet ska att satsa på nyhetsbevakningen av kulturområdet, om inte Public service?

Vi som arbetar med kulturbevakning i det digitala medielandskapet vet att kulturnyheter inte är typen av material som säljer prenumerationer. Därför blir det slagsida åt åsiktsmaterial, personliga texter, profilintervjuer och analyser.

Men kulturen behöver granskas och bevakas i former som inte har kravet på sig att dra in prenumerationer.

SVT och Public Service har ett viktigt uppdrag, och en lucka, att fylla här. Omorganisationen får inte leda till slakt av den viktiga dagliga kulturbevakningen.