Den hårda högern och extremhögern demoniserar människor som utmanar status quo och hyllar dem som försöker återställa det. Regeringar och polisstyrkor i den rika världen har visat sig vara alltför lyhörda deras krav.

Känner sig hotade

Jag förstår att lantbrukarna känner sig hotade när nu miljöreglerna, sent omsider, ska verkställas. I vissa fall runt om i Europa har försöken att göra lantbruket grönare – genom att minska kväveutsläppen, slopa dieselsubventionerna, begränsa vattenuttaget och förbjuda vissa bekämpningsmedel – lanserats klumpigt och genomförts dåligt. 

Jag förstår att tillvaron är tuff för många lantbrukare, precis som den nu är det för arbetare inom nästan alla sektorer. Som vi alla har de rätt att protestera. Och andra människor har, som i alla andra fall, rätt att granska deras protester.

Det finns goda skäl att göra det. 

Tog till väpnad konflikt

Lantbrukarrörelser i flera europeiska länder påverkas eller exploateras av politiska krafter på sätt som har skrämmande historiska prejudikat. Alternativ för Tyskland (AfD), Nationell samling i Frankrike, Sverigedemokraterna, Fidesz i Ungern, Italiens bröder, den nederländska extremhögern och liknande grupper runt om kontinenten utnyttjar cyniskt lantbrukarnas svårigheter och protester för att bygga stöd. 

Lantbrukare, hävdar några av de här grupperna, förkroppsligar nationens själ, men de utrotas av ”globalistiska” krafter som vill ”ersätta” dem med invandrare. 

Extremhögerns återuppvaknande i Europa drivs i stor utsträckning av vad som brukade kallas ”agrar populism”. 

Det finns liknande trender i USA. Oath Keepers och Three Percenters, två av de milisgrupper som ledde attacken mot Kapitolium i januari 2021, förenades i en bonderevolt mot staten och federala myndigheter. Efter att ranchägaren Cliven Bundy beordrades att flytta sin boskap som han olagligen lät beta på offentlig mark i Nevada, vilket skadade öknens sköra ekosystem, kom dessa milisgrupper för att försvara honom. I en väpnad konfrontation på motorvägen tvingade de federal polis att backa tillbaka. Sedan förföljde och trakasserade de tjänstepersoner, och hotade att kidnappa dem: flera blev tvungna att fly regionen och flytta till gömställen. 

Trots att de begick brott som under andra omständigheter skulle ha behandlats som terrorism, var det få som åtalades eller ens arresterades. Att de slapp undan straff i Nevada uppmuntrade sannolikt deras attack mot Kapitolium.

Skrämmande konspirationshistorier

Precis som man gjorde för hundra år sedan utnyttjar de här politiska rörelserna verkliga kriser: att ett litet fåtal lever i rikedom medan det stora antalet lever i fattigdom, urholkningen av arbetares rättigheter och lönernas stagnation, offentliga åtstramningar och de många misslyckandena kring offentlig försörjning, begränsningen av politiska valmöjligheter då de största partierna samlas kring nyliberalismen, storföretagens ödeläggelse av småföretag – däribland små jordbruk, de miljökatastrofer som nu drabbar många samhällen. 

Sedan använder de dessa kriser som vapen mot just de människor som försöker göra något åt dem: vänster- och miljöpartier och proteströrelser.

Sedan använder de dessa kriser som vapen mot just de människor som försöker göra något åt dem: vänster- och miljöpartier och proteströrelser.

I deras taktik ingår skrämmande konspirationshistorier. För hundra år sedan rasade liknande politiska röster mot ”främlingar” och ”kosmopoliter” (judar och andra som sågs som ”outsiders”), idag rasar dessa rörelser mot ”invandrare” och ”globalister”. Dagens grupperingar demoniserar två plutokrater (Bill Gates och George Soros), men lierar sig öppet och stillatigande med andra, såsom Elon Musk, Charles Koch och Donald Trump. 

Ett selektivt förhållningssätt till den ekonomiska makten (att demonisera ”judiska bankmän” och samtidigt ta emot pengar från stödjande plutokrater) var ett inslag även inom 1900-talets fascism.

Fascisterna har gjort det förut

Allt känns obehagligt välbekant. Som historikern Robert Paxton påpekar: 

”Det var på landsbygden som både Mussolini och Hitler vann sina första stora anhängarskaror, och det var arga lantbrukare som var deras första stora väljargrupp.” 

Inte all agrar populism var högerorienterad. I Ryssland, USA, Frankrike, Spanien och Italien fanns socialistiska och anarkistiska varianter. Några progressiva former finns kvar, men de största dras återigen till extremhögern. Och andra bondegrupperingar, som lyfter fram konspirationshistorier, börjar låta som den.

I en podcast 2021 med antivaxxaren och presidentkandidaten Robert Kennedy Jr, som hon länge kampanjat med, hävdade den berömda jordbruksaktivisten Vandana Shiva att först ”låste Gates in oss allihop i ett år” och nu ”tar han allt det här till nästa nivå” för att ”skapa svält och hunger genom lockdowns, så att det inte finns någon mat”. Vid ett tillfälle säger hon att Gates kommer att ”göra rätten till bra mat till ett brott”, och vid ett annat att han har en plan att ”tömma” folks medvetanden ”genom att gräva fram data och patentera den och förvandla alla till zombies”. 

Det finns verkliga anledningar att kritisera Gates, vi behöver inte hitta på saker. Om globala ekonomiska institutioner som Världsbanken säger hon: ”Det är så världens ockrare jobbar: de ser till att du sätts i skuld och sedan vill de ha sitt skålpund kött.”

Ohyggliga teman gör comeback


Den europeiska historiens ohyggligaste teman plockas skamlöst fram kring lantbrukarnas protester. Vid traktorblockaden i Berlin härom veckan viftade några med flaggan för Landvolkbewegung, en antisemitisk lantbrukarrörelse från 1920-talet. Det bekymrar mig att så mycket har fallit i glömska: den osmakliga raspolitik som fördes fram av den biodynamiska odlingens fader Rudolf Steiner; Tysklands Lebensreformrörelse, som hävdade att judar ”injicerade förruttnande medel i nationens blod och jord” (vår tid är inte den första där pastorala och vaccinkritiska tankar smält samman); Artamanerna, som försökte återupprätta ett imaginärt bondesamhälle från en svunnen tid, på vilket nazisterna byggde sin politik om blod och jord samt nostalgiska brittiska lantbruksrörelser som leddes av fascistsympatisörer som Rolf Gardiner och Jorian Jenks.

Det verkar finnas ett moraliskt kraftfält runt lantbrukares protester som försvarar dem mot kritik. 

Det är också oroväckande att se hur pass få människor under 2020-talet som är beredda att konfrontera extremhögerns nya agrara populism. De som borde kämpa emot den här politiken fogar sig och fogar sig igen. Det verkar finnas ett moraliskt kraftfält runt lantbrukares protester som försvarar dem mot kritik. När vänstern försöker undvika en konflikt med förmodat ”autentiska” och ”förankrade” rörelser, utnyttjar extremhögern denna försagdhet. George Santayanas berömda tes hemsöker vår tid. Den som inte minns historien är dömd att upprepa den.

Artikeln är tidigare publicerad i The Guardian.

Översättning: Jenny Cleveson