Sociala medieplattformen Twitter har tack vare sin användarvänlighet blivit ett viktigt verktyg för många aktivister runt om i världen, bortom socialt skvaller. Irans gröna revolution 2009 var en tydlig milstolpe. Aktivister som krävde frihet och demokrati förstod snabbt hur man bäst utnyttjade den algoritmiska logiken i Twitter-plattformen för att sprida sina budskap och se till att världen utanför Iran kunde följa och ge stöd till de demonstranter som gett sig ut på gatorna.
Då etablerades ett slags standard för hur Twitter-aktivism kunde se ut, något som sedan utnyttjades av de aktivister och rörelser som ställde liknande krav under Arabiska våren 2010 och framåt.
Nya krav på jättarna
Protesterna i Mellanöstern och Nordafrika har gjort att termen ”Twitter-revolution” både myntades och hånades. Men om sanningen ska fram hade rörelsen för förändring troligtvis inte kunnat växa sig så stark om inte internets sociala medier funnits där för mobilisering och organisering.
Twitter och andra internetplattformars tydliga roll i förra decenniets rörelser för demokratisk förändring har gjort att aktivister och organisationer börjat ställa krav på företagen bakom. När företagen målade upp stora ambitioner om att inte bara vara nöjestjänster, utan snarare utgöra grunden i en digital infrastruktur, möttes de också av krav om att följa de principer för företags ansvar rörande mänskliga rättigheter som några år tidigare slagits fast av FN.
På samma sätt som att världens stater förväntas försvara mänskliga rättigheter (”protect”) åläggs företag att respektera desamma (”respect”) och gemensamt ska samhällets aktörer alltid sträva efter att stärka skyddet för dem som utsätts för – eller hotas av – människorättskränkningar (”remedy”).
Arbetet har över tid också stärkts av att FN:s människorättsråd flera gånger antagit resolutioner som tydliggör att mänskliga rättigheter gäller online såväl som offline.
Stresstestat på experter
Internetjättarna agerade olika på kraven som ställdes, men Twitter tillhörde tidigt de mer lyhörda. I tio år har Twitter utifrån krav från aktivister och stater byggt upp ett maskineri av regelverk och policies för att hantera sin roll i den globala verkligheten.
Som representant för Civil Rights Defenders har jag själv haft förmånen att se detta på nära håll då jag som enda svensk suttit med i det som kallas Twitter Trust & Safety Council, ett 60-tal internationella experter från akademi och civilsamhälle som inom områden som sexuell exploatering av barn, suicidprevention, sexuella trakasserier och andra rättighetsfrågor fått insyn i de processer som format det Twitter vi har idag. Twitter har stresstestat nya funktioner på oss och utsatt sina policies för våra granskande ögon, i förhoppning om att det ska göra plattformen mer balanserad och säker.
Säga vad man vill om Twitter, men jämfört med många andra plattformar är de oväntat inlyssnande och agila. Min bild är att Twitter hittills haft en ärlig intention att skapa en plattform som funkar för de flesta.
Möts av studsande mejl
Så när Elon Musk kort efter sitt övertagande av Twitter förklarade att han skulle ersätta företagets trygghetspolicies med ett ”Modereringsråd” med ”personer med vitt skilda åsikter”, antydde han både att något var i görningen och att det som gjorts hittills var dåligt. Flera med mig var med god anledning oroliga.
Förra veckan kom besked från tidigare chefen för Twitters team för mänskliga rättigheter att hela teamet avskedats med omedelbar verkan. På samma sätt har man stängt av Twitters experter på otillbörlig valpåverkan, endast några dagar inför det amerikanska mellanårsvalet. När jag mejlar mina kontaktpersoner på Twitter som haft dedikerat ansvar för kontakter med civilsamhällesaktörer som Civil Rights Defenders möts jag av studsande mejl. När jag till sist når samma personer (ironiskt nog över Twitter) får jag beskedet att de fått gå på dagen.
Denna vecka har Trust & Safety Council ett sedan länge planerat möte, men baserat på senaste tidens händelser misstänker jag att externa experternas kritiska insyn framöver kommer ses som marknadsstörande snarare än stärkande av Twitters affär.
En säker arena försvinner
Det är lätt att från vårt svenska perspektiv se det hela som en udda parentes i internets historia. Tjänster kommer och går, och Elon Musk är en aktör som för många är svår att förstå sig på. Men för många av de mindre organisationer och nätverk runt om i världen som nu oroligt hör av sig till mig med frågor om vad som pågår är det på allvar. För många är Twitter och andra sociala medieplattformar, precis som för Arabiska vårens aktivister, ett viktigt digitalt vattenhål där de kan prata utan repressiva staters inblandning och där de kan sprida viktiga budskap för mänskliga rättigheter.
På tio dagar har alltså tio års arbete raderats från Twitter. Fortsätter plattformen på det här spåret är den relativt säkra arena man under många år försökt bygga upp snart borta. Borta är även förståelsen att globala företag som tillhandahåller samhällsbärande tjänster måste ha ett ansvarsfullt förhållningssätt till många svåra frågor, däribland mänskliga rättigheter.
Det är skamligt att hantera en plattform som betyder så mycket för så många på det här sättet. Det vi nu kan se ske inför våra ögon är faktiskt en ren skandal och vi behöver vara fler som ger oss in i matchen och ställa ännu högre krav på aktörer som Twitter och andra plattformar.
