Grön återstart. Det är vad Miljöpartiets båda språkrör kallar budgeten, där miljö- och klimatdelen uppgår till 22 miljarder kronor. En ny riktning pekas ut, hävdar Per Bolund och Märta Stenevi.
– Det här utgör utan jämförelse de absolut största miljösatsningar som har gjorts.
Korrekt, räknat i kronor och ören.
Men är det tillräckligt?
Nej, inte ens i närheten av tillräckligt.
Förutsättningen är att Sverige befinner sig på en plats där vi som samhälle inte klarar klimatmålen. Omställningen har knappt ens börjat. De stora investeringarna har under lång tid huvudsakligen uteblivet. 22 miljarder bromsar ingen kris, speciellt inte den värsta Sverige någonsin har upplevt.
Förbryllande optimism
Språkrörens optimism är förbryllande. Den går bara att förstå utifrån att regeringens gröna inslag har accepterat Socialdemokraternas strama budgetdoktrin, som Magdalena Andersson varit en nitisk utförare av sedan hon tillträdde som finansminister.
Ibland låter det annorlunda, som för två år sedan då hon välkomnade ett stort antal finansdepartement, Världsbanken, Internationella valutafonden (IMF) och OECD till Stockholm för att bilda en enad front mot klimatkrisen, och för att diskutera koldioxidskatt.
– Vi finansministrar måste ta på oss ledartröjan för att bekämpa klimatkrisen, sa Magdalena Andersson.
Men denna ledartröja har sedan hennes första budget varit en tvångströja.
Begränsade perspektiv
Dagens ETC har gjort många intervjuer med Magdalena Andersson. Hon talar gärna om jämlikhet, om att krympa avståndet mellan svenskars ekonomiska förutsättningar. Hon har med tiden också börjat erkänna att den globala upphettningen är ett problem som poltiken måste hantera.
Inget av detta får genomslag i rödgröna budgetar, inte heller då Annie Lööf (C) saknade makt att dra åt spännena till sista hålet.
Det som begränsar Magdalena Andersson är övertygelsen att framtiden kan säkras inom det finanspolitiska ramverket, genom att spara i ladan, disciplin, att hålla statsskulden under 40 procent av bruttonationalprodukten (BNP).
Kan påverka EU
Faktum är att övertygelsen är så stark att hon nu bedriver kampanj för att EU inte ska ge medlemmarna möjlighet att låna sig till helt nödvändig klimatpolitik.
Tvångströjan är en katastrof för Sverige.
Nu ska den även tvingas på andra länder som vill ta mer ansvar.