I konvojen färdades Mazloum Abdi, den kurdiske befälhavaren över Syriska demokratiska styrkorna, SDF, som utgör försvaret i det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien. Med honom var också Ilhan Ahmed som är ordförande i den politiska vingen Syriska demokratiska rådet. Likaså tre amerikanska tjänstemän.
Turkiet bakom attacken
Amerikanska Wall Street Journal har talat med flera diplomatiska källor som uppger att Turkiet stod bakom drönarattacken. SDF och dess största styrka, kurdiska YPG har i åratal varit västvärldens allierade i kampen mot Islamiska staten. Turkiets regering har varit emot denna allians från första stund. Den turkiska armén har genomfört tre militära invasioner av det syriskkurdiska territoriet och beskjuter regelbundet självstyret med drönare.
Amerikansk personal har varit farligt nära att träffas förut i dessa turkiska bombningar. Nu har det hänt igen, när Turkiet försökt lönnmörda de högsta ledarna för USA:s viktigaste militära partner i Syrien. Eller, åtminstone velat sända ett allvarligt budskap.
Långfredagens attack sätter fingret på hur långt Turkiet idag har fjärmat sig från USA och hela västvärldens geopolitiska intressen. Men samma dag kom också påskhelgens ännu större nyhet, om att över 100 sidor med extremt känslig underrättelseinformation från USA:s säkerhetsmyndigheter har läckts på nätet.
Wagner ville köpa turkiska vapen
Dokumenten innehåller främst underrättelseuppgifter om Ukrainakriget och olika länders ageranden kring konflikten. Och även här nämns Turkiet. Det har visat sig att den ryska privatarmén Wagner, som kommit att spela en allt viktigare roll på slagfältet i Ukraina, besökte Turkiet så sent som i februari med det uttalade syftet att köpa turkiska vapen.
Representanter för Wagner mötte ”turkiska kontakter” i Turkiet för att införskaffa vapen och annan utrustning till privatarméns krigföring i både Mali och Ukraina. Det framgår inte om något köp blev av i februari, men dokumentet säger att Malis interrimpresident Assimi Goita har bekräftat att landet kunde köpa vapen av Turkiet, via Wagner.
När de här orden skrivs har varken Turkiet eller USA ännu velat kommentera uppgifterna. Det tyder på att man är väl medveten om hur känsliga de är. Med tanke på att Turkiet också är ett Natoland bör man egentligen vidta alla möjliga åtgärder för att förhindra Rysslands angrepp på Ukraina. Att Wagner kunnat ha ett möte på turkisk mark är sprängstoff, bara det.
Spelar ett eget spel
Men Turkiet har å andra sidan spelat ett eget spel under hela Ukrainakriget, där man inte velat ansluta sig till västerländska sanktioner mot Moskva och istället har trappat upp sina ryska gasleveranser. På samma vis som man under föregående år hela tiden försvårat för det kurdisk-västerländska samarbetet i kampen för att besegra IS. Turkiet och dess president Recep Tayyip Erdogan kör ett eget race.
Sett till den här bakgrunden är det inte särskilt konstigt att Turkiet inte var inbjuden till det demokratiforum president Joe Biden nyligen arrangerade. Turkiet ses knappast längre som vare sig en demokrati eller en amerikansk allierad.
Men bakgrunden kastar också ännu mer ljus över varför Erdogan fortsätter blockera det svenska Natomedlemskapet. Bara för att Turkiet är medlem i Nato arbetar landet inte nödvändigtvis i militäralliansens intresse.
