Benjamin Netanyahu stod i talarstolen och rodnade lätt när han sneglade upp mot Donald Trump på sin högra sida. Applåderna dånade från åskådarna, som bestod av Trumps stab och storfinansiärer.

Efter nästan tre års arbete presenterades den till slut vid klockan 18 på tisdagskvällen svensk tid, fredsplanen som Trump kallat ”århundradets avtal”. Planen som skulle lösa en djupt infekterad konflikt om den lilla landytan från Jordanfloden till Medelhavet, som har pågått i mannaminne.

”Idag tar Israel ett stort steg mot fred”, inledde Trump sitt tal. Applåderna fortsatte dåna från hans lojalaste fans.

”Att skapa fred mellan Israel och Palestinierna kan vara den allra svåraste utmaningen av alla. Alla tidigare presidenter, från Lyndon Johnson, har försökt och misslyckats bittert. Men jag blev inte vald för att göra små saker eller dra mig undan stora problem”, sade Trump och talade om hur hans plan var en ”win-win för båda parter” och en ”realistisk tvåstatslösning”.

När den 80-sidiga planen sedan släpptes framgick det tydligt att det inte handlar om någon palestinsk stat, utan snarare att Israel gradvis tar full kontroll över hela Västbanken.

Bosättningarna ska annekteras för gott. Redan på söndag ska det israeliska parlamentet Knesset rösta om det. Därmed finns det knappt något Palestina kvar överhuvudtaget.

På den karta som Trump presenterade ser de palestinska områdena mest ut som en schweizerost, där Israel får osten och Palestina hålen, små öar där Israel har all kontroll över gränsövergångar och rörlighet.

Den totala annekteringen av Jordandalen ska genomföras, och en tunnel ska byggas från Västbanken till Gaza.

Jerusalem ska vara ”Israels odelade huvudstad”, sade Trump klart och tydligt. En omöjlighet att acceptera i alla palestinska utgångspunkter.

Att Trump erbjuder 50 miljarder dollar i en fond för palestinierna har av bedömare jämförts med hans försök att köpa Grönland häromåret.

Att under flera år ta fram en fredsplan, men endast förhandla med den ena parten är häpnadsväckande.

Att ”fredsplanen” är en provokation mot Palestina är tydligt.

Reaktionerna har varit starka från omvärlden.
Den palestinska presidenten Mahmoud Abbas kallade planen ”en konspiration” i ett tv-tal från Ramallah på tisdagskvällen. Abbas sade också att ”våra rättigheter är inte till salu”.

Al-Jaziras Marwan Bishara kallar planen ”en fars” i sin analys och menar att ett bättre ord skulle vara ”ett angrepp på freden”.

Noa Landau skriver i Haaretz att planen är ”dömd att misslyckas och kommer omedelbart att slängas i sopkorgen”.

Den israeliska människorättsorganisationen B’Tselems kommentar har rubriken ”inte fred, apartheid”.

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) säger till Ekot att planen ”inte alls uppfyller de krav som folkrätten ställer”.

Partikollegan, S-riksdagsledamoten, Thomas Hammarberg går betydligt längre i sin kritik.

”Vita husets så kallade fredsplan är i praktiken en krigsförklaring mot det palestinska folket. Det som erbjuds är inget annat än ren apartheid. Fred skapas inte genom att en part tvingas till total underkastelse. Allt tyder på att Trumps "fredsplan" bäddar för fördjupad konflikt”, skriver han på Twitter.

Odiskutabelt krävs det nu en stark uppslutning från det internationella samfundet som står bakom folkrätten och ser till båda folkens bästa. En rättvis och humanitär lösning kommer aldrig kunna ske utan förhandlingar på rättvisa villkor, där också Israel är villiga att kompromissa på allvar.